Yhteinen kirkkovaltuusto (SE)
Protokoll 12.12.2019 Paragraf 104

32/2019

 

104 §

Godkännande av samfällighetens budget för 2020 samt förslaget till verksamhets- och ekonomiplan för perioden 2020-2022

 

Beslutsförslag

 

Gemensamma kyrkofullmäktige godkänner budgeten för 2020 samt förslaget till verksamhets- och ekonomiplan för perioden 2020–2022.

Behandling

Förvaltningsdirektör Juha Tuohimäki presenterade budgetförslaget.

 

Under behandlingen gjordes 34 inlägg.

 

Fullmäktige Viivi Ali-Löytty med stöd av Saimi Kautonen kom med följande ändringsförslag: Beslutsförslaget godkänns dock så att de 20 000 € som reserverats för ICE stryks ur budgeten.

 

Ordförande avbröt diskussionen och gav följande omröstningsproposition: De som understöder gemensamma kyrkorådets förslag röstar Ja och de som understöder Ali-Löyttys ändringsförslag röstar Nej.

 

Ordförande konstaterade röstningsresultatet: 40 Ja röster, 34 Nej röster, 6 blanka och 11 borta.

 

Gemensamma kyrkorådets beslutsförslag godkändes.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

 

 

Beslutshistoria

GKR 10.10.2019, 297 §

Beslutsförslag

Samfällighetens direktör Juha Rintamäki

Gemensamma kyrkorådet

1) godkänner samfällighetens budgetförslag för 2020 samt verksamhets- och ekonomiplanen för perioden 2020-2022 och sänder dem på remiss till församlingarna,

2) begär utlåtande av församlingsråden per den 8.11.2019

3)                 behandlar utlåtandena den 28.11.2019.

Behandling

Juha Tuohimäki redogjorde för ärendet.

Beslut

Enligt förslaget.

GKR 28.11.2019, 343 §

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkorådet

1)    antecknar de bifogade utlåtandena samt bemötandena för kännedom,

2)    presenterar utlåtandena och bemötandena för kyrkofullmäktige

3)    godkänner samfällighetens budgetförslag för 2020 samt verksamhets- och ekonomiplaneförslaget för perioden 2020-2022 och föreslår att kyrkofullmäktige godkänner förslagen.

Redogörelse

Bestämmelserna om församlingens budget ingår i kyrkoordningens 15 kapitel där det också bestäms om verksamhets- och ekonomiplanen. För varje räkenskapsår ska församlingen eller samfälligheten senast i december föregående år ha fastställt en budget. Räkenskapsåret är ett kalenderår. Då budgeten godkänns ska kyrkofullmäktige också godkänna en verksamhets- och ekonomiplan som omspänner minst tre år.

I budgeten upptas anslag för skötsel av uppgifter och verksamhetsmål och de uppskattade skatteintäkterna, verksamhetsintäkterna samt övriga intäkter. Dessutom ska i budgeten anges hur församlingens finan-sieringsbehov ska täckas. Budgeten har en driftsbudget, en resultaträkning, en investeringsdel och en finansieringsdel.

Budgetförslaget för 2020 och förslaget till verksamhets- och ekonomiplan för perioden 2020-2022 som bilaga till föredragningen.

Driftsbudgeten

I driftsbudgeten fastställs verksamhetsmålen och beviljas anslag för förverkligandet av dem. Driftsbudgeten omfattar målen för den gemensamma förvaltningen, församlingsverksamheten (församlingarna), de gemensamma församlingsuppgifterna (enheten för gemensamt församlingsarbete, kommunikationen, medieredaktionen, understöd), miljö- och gravtjänsten samt fastighetsväsendet samt de anslag som reserverats för förverkligandet. I driftsbudgetramen för 2020 har församlingarna som engångsbelopp beviljats ett utvecklings- och anpassningsanslag om 2 mn €. För de gemensamma tjänsternas del är utgångsläget budgeten för 2019. I budgeten för 2020 görs en överföring om 2, 7 mn € från investeringarna till fastighetsavdelningens driftsbudget. Motsvarande överföring torde under planeperioden 2021 och 2022 vara 3 mn €/år.

Anslaget för församlingsverksamhet har fördelats på församlingarna enligt de grunder som kyrkofullmäktige fastställde den 12.11.2009.

Församlingarna och de gemensamma församlingsuppgifterna hade enligt bokslutet för 2018 inbesparingar till ett värde av 14,2 mn €. Av dessa torde 4,9 mn € användas under 2020. Medlen används utöver budgetanslaget och ökar verksamhetsutgifterna och därmed också underskottet i verksamhetsbidraget (skillnaden mellan verksamhetsintäkter och verksamhetskostnader) samt underskottet för hela perioden. Församlingarna planerar att använda 1,7 mn € besparingar under 2020. Under 2020 räknar de gemensamma församlingstjänsterna med att använda 3,2 mn € som sparats från tidigare år. Av detta står reformen av verksamhetskulturen för 2,1 mn €.  

Skillnaden mellan verksamhetskostnader och –intäkter, dvs verksamhetsbidraget uppgick till -76,4 mn € i bokslutet för  2018. I budgeten för 2019 är årsbidraget –83,7 mn €. Verksamhetsbidraget enligt budgetförslaget för 2020 är -90,4 mn €. Ökningen av verksamhetsbidragets underskott beror på att församlingarna och de gemensamma tjänsterna använder ackumulerade besparingar framför allt för visstidsanställningar och köptjänster samt att fastighetsväsendets utvecklingsanslag ökat.

Under planeperioden S2021-22 fattas beslut om nivån på verksamhetskostnaderna då budgetramen ges. I planeperiodens ramkalkyler presenteras ett verksamhetsbidrag som inte upptar ett eventuellt användande av tidigare inbesparade medel.  

Resultaträkningen

Kyrkoskatteintäkterna påverkas av den allmänna ekonomiska utvecklingen, ändringen av skattegrunden, kyrkoskattesatsen, antalet församlingsmedlemmar och inkomstutvecklingen. Medlemsantalet väntas under perioden 2020-2022 i absoluta tal sjunka 1,4-1,5 % och procenten som hör till kyrkan sjunker relativt sett med 1,1-1,3 %-enheter/år. Inkomstskattesatsen bibehålls på 1,0 %. Medlemmarnas kyrkoskatteintäkter torde bibehållas så gott som på nuvarande nivå tack vare att förvärvsinkomstnivån stigit och så torde det förbli till 2022. Därefter torde kyrkoskatteintäkterna minska med ca 1,5 % per år då den ekonomiska tillväxten bromsar upp och medlemsantalet sjunker. Kyrkoskatteintäkterna torde minska med ca 1,2 mn €/år från och med 2023. 

Under 2019 reformerades förskottsskatteuppbörden vilket inverkat på kyrkoskatteredovisningarna på så sätt att en jämförelse med tidigare år försvåras. År 2020 förväntas inkomstnivån stiga med nästan 3 %. Kyrkoskatteintäkterna för 2020 förväntas ligga på samma nivå som 2019, minskningen skulle vara endast 0,3 %.

Ingen större förbättring av statsfinansieringen är att vänta under planeperioden.

Avgifterna till kyrkans centralförvaltning torde 2020 ligga på samma nivå som 2019, dvs 9,1 mn €. I avgiften till kyrkans centralförvaltning ingår avgiften till centralfonden samt pensionsfondsavgiften som baserar sig på skatteintäkterna. Med centralfondsavgiften finansieras kyrkostyrelsens och domkapitlens verksamhet och understödet till sämre lottade församlingar. Avgiften fastställs på basis av senast slutförda beskattning. För Helsingfors samfällighet innebär detta att avgiften år 2020 uppgår till 5,1 mn €.

Sedan 2013 ska församlingarna utöver den lönebaserade pensionsavgiften också på basis av kyrkoskatteintäkterna betala en avgift till kyrkans pensionsfond. 2020 beräknas denna avgift vara 4 mn €.

Budgeten för 2020 visar ett underskott. Differensen mellan intäkter och kostnader, dvs årsbidraget, beräknas sjunka till -1,1 mn € eftersom man kommer att använda besparingar från tidigare år och på grund av att fastighetsväsendets kostnader stiger. 2020 täcker årsbidraget inte avskrivningarna på anläggningstillgångarna. Avskrivningarna beräknas uppgå till 8,4 mn €.  Räkenskapsperiodens resultat beräknas vara -9,5 mn € och underskottet -8,6 mn €.

Under planeperioden  torde årsbidraget 2021 vara 9,1 mn € och 9,8 mn € år 2022. Årsbidraget täcker avskrivningarna på anläggningstillgångarna under perioden 2021-22. I ekonomiplanen har man ändå inte kunnat förutse hur användningen av besparingar från tidigare år påverkar verksamhetskostnaderna.

Årsbidraget som upptas i ekonomiplanen förutsätter att skatteintäkterna och avkastningen på placeringarna utvecklas som planerat och att verksamhetskostnaderna sjunker. Vissa risker är förknippade med intäkterna. Det sjunkande medlemsantalet minskar kyrkoskatteintäkterna. Skatteintäkterna påverkas också av eventuella förändringar i skattebasen (bl a skatteavdrag) samt förändringarna i inkomstnivån och antalet invånare i arbetsför ålder. Avkastningen på placerade medel är beroende av aktiekursfluktuationen och eventuella förändringar av räntenivån. Fastighetsplaceringarna utgör en osäkerhetsfaktor i fråga om prisnivån på de fastigheter som realiseras samt hur byggkostnaderna utvecklas.

Placeringar och investeringar

Värdet på samfällighetens placeringar per 31.8.2019 uppgick till 180,7 mn €, varav 58,6 % var kapitalsäkrade. Portföljens risknivå är under kontroll med hjälp av tillräcklig spridning och kapitalsäkrade placeringar. Placeringarna som bibehåller sitt värde utgörs huvudsakligen av konkurrensutsatta och för samfälligheten skräddarsydda produkter. De strukturerade placeringarna som i regel har 40-60 % skydd mot kursfall på aktiemarknaden har enligt försiktighetsprincipen gjorts i kapitalsäkrade placeringar.

Behovet av att renovera och anpassa de utrymmen som församlingarna och samfälligheten behöver för sin verksamhet jämte övriga investeringar innebär att man under planeperioden 2020-2022 årligen borde satsa ca 28-41 mn €. Det finns en risk för att fastighetsavdelningen inte får tillräckliga personalresurser i tid och att vissa planerade investeringar därför inte kan inledas.

Under 2020 uppgår investeringarna som innefattar den andel som upptas som kostnad i driftsbudgeten till ca 26 mn €. Kostnaderna för grundrenoveringsarbeten utgör 2,7 mn € av detta och motsvarande belopp upptas som kostnad till driftsbudgeten. På grund av bristande personalresurs har inte alla de investeringar som ingick i budgeten under perioden 2016-2019 inte kunnat förverkligas. Detta har ökat den s k renoveringsskulden. Renoveringen av framför allt de stora kyrkorna måste därför senareläggas till tiden efter planeperioden. Att renoveringsarbetena skjuts på framtiden ökar samfällighetens renoveringsskuld. Investeringsanslagen som reserveras för 2020 och 2021 är i detta skede ännu grova uppskattningar, men kan anses vara riktgivande med tanke på planeringen av det totala investeringsbehovet under planeperioden.

År 2020 uppgår investeringarna i nuvarande fastighetsbestånd till ca  5,6 mn € och under perioden  2020–2022 sammanlagt till ca 15,7 mn €. Investeringarna hänför sig till amorteringen av bolagslån, grundrenoveringen av gamla byggnader, markanvändningsavgifter och markanskaffning.

Vi strävar kontinuerligt efter att anpassa fastighetsportföljen så att de äldsta fastigheterna med det största grundrenoveringsbehovet i mån av möjlighet realiseras. Balansvärdet på fastigheterna som man planerar realisera under perioden  2020 – 2022 uppgår till 3 mn €, och under planeperioden innebär sammanlagt 9 mn €. Vi räknar inte med att realiseringen ska ge någon försäljningsvinst.

Finansieringsdelen

I bokslutet för 2018 upptogs de likvida kassamedlen (finansieringsvärdepapper samt kontanter och banktillgodohavanden) till bokföringsvärdet 172,4 mn €. Enligt verksamhets- och ekonomiplanen uppgår investeringarna under planeperioden till 83 mn €, med beaktande av överföringarna till driftsbudgeten  (-8,7 mn €) och intäkterna från fastighetsförsäljningar om ca 65,3 mn €. Av detta beräknas 17,8 mn € täckas av årsbidraget. Kassamedlen väntas minska med 47,4 mn € under planeperioden 2020-2022.

Bilagor

5	Toiminta- ja talousarviosuunnitelma 2020-2022 ja vuoden 2020 talousarvio
6	Seurakuntaneuvostojen lausunnot
7	Yhteisen kirkkoneuvoston ja kiinteistötoimiston vastine