Yhteinen kirkkovaltuusto (SE)
Protokoll 09.12.2021/Paragraf 107

533/2019

107 §

Den tredje behandlingen av Modigt tillsammans 2023 –utlåtandena

 

Beslutsförslag

Gemensamma kyrkofullmäktige  antecknar beredningsarbetet för kännedom

Behandling

Samfällighetens direktör Juha Rintamäki, förvaltningsdirektör Juha Silander, gemensamma församlingsarbetets direktör Stefan Forsén, tf. fastighetsdirektör Osmo Rasimus, HR-direktör henkilöstöpäällikkö Riitta Kajander och projektchef Minnamari Helaseppä presenterade ärendet.

Under behandlingen gjordes 22 inlägg.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

 

Beslutshistoria

GKR 25.11.2021, 354 §

Beslutsförslag

Samfällighetens direktör Juha Rintamäki

Gemensamma kyrkorådet

1)    behandlar de enskilda svaren som getts i utlåtandena och modigt tillsammans styrgruppens svar på dessa

2)    ger anvisningar om beredning av ändringar i modigt tillsammans –grunddokumentet. Ändringarna görs på basis av analysen av utlåtandena

3)    ger beredningsarbetet till kyrkofullmäktige för kännedom.

Behandling

Samfällighetens direktör Juha Rintamäki, förvaltningsdirektör Juha Silander och tf fastighetsdirektör Osmo Rasimus redogjorde för ärendet.

Enligt förslaget

Redogörelse

Kyrkorådet behandlade föredragningstexten redan vid föregående möte. För att kunna informera kyrkofullmäktige om modigt tillsammansprocessen upprepas ändå beskrivningen. Den nya eller ändrade texten med kursiv.

Notera även att denna beslutsparagraf ska ge en generell beskrivning av modigt tillsammans –processen och de iakttagelser som gjorts i utlåtandena. De första egentliga beslutsförslagen presenteras som beslutsparagrafer.

 

Modigt tillsammans -  utlåtanderundan

Modigt tillsammans -processen som leds av kyrkorådet syftar till att trygga helsingforsförsamlingarnas och de gemensamma tjänsternas verksamhetsförutsättningar då verksamhetsmiljön genomgår stora förändringar.

Våren 2021 främjades modigt tillsammans –processen med hjälp av sakkunnigberedning som syftade till att ta fram förslag till strategiska riktlinjer för hur ekonomin ska balanseras , arbetsfördelningen, personalen, fastigheterna och digitaliseringen. Sammanlagt 70 åtgärdsförslag presenterades och godkändes av kyrkorådet den 26.8.2021. Materialet sändes för utlåtande till församlingarna.

Utlåtanderundan skulle ge svar på 17 frågor som ska ge oss synpunkter på vilka åtgärder som anses mest centrala. Framför allt ville man ha svar på frågorna som gäller förslag som ännu torde korrigeras. 

Tid för givande av utlåtande var 1.9.-15.10.2021. Utlåtanden skulle ges av församlingsråden och de gemensamma tjänsterna samt av kommunikationen och internrevisionen. Sammanlagt gavs 26 utlåtanden.

I modigt tillsammans kommunikationen betonades sedan våren 2021 att församlingsråden och de gemensamma tjänsternas avdelningar måste säkerställa att personalen har möjlighet att påverka utlåtandena antingen genom att höra dem separat  eller genom att de får ge egna utlåtanden som fogas till församlingsrådets eller avdelningens utlåtande.

Nu vet vi att frågorna i många församlingar och gemensamma tjänster behandlades teamvis innan utlåtandena sammanställdes enhetsvis. Dessutom bildade man i många församlingar smågrupper bestående av arbetstagare och förtroendevalda och dessa grupper koncentrerade sig på någon enskild fråga.

Kommunikation och fortsatt behandling av utlåtandena

Kyrkorådet fick utlåtandena den 21.10. för kännedom och förde då den första remissdebatten. Under den andra behandlingen den 4.11 hade kyrkorådet tillgång till en preliminär analys som modigt tillsammans - styrgruppen gjort på basis av utlåtanderundan. Analysen tog upp de centrala punkterna i respektive ämnesområde (ekonomi, arbetsfördelning, personal, digitalisering). Målsättningen var att särskilt ta upp de ekonomiska aspekterna och de preliminära svaren.

Vid kyrkorådets andra behandling tog man bl a upp följande kommentarer som gällde de ekonomiska riktlinjerna. Synbarligen råder det enighet om anslagsminskningarna. Majoriteten verkar föredra en stegvis nedtrappning, men vid mötet kyrkorådets den 4.11 framfördes också vä-gande argument som talade för osthyvelmodellen. Däremot råder det ännu stor oenighet om principerna för fördelningen av anslagen. Kyrkorådet hoppades att man till stöd för de ekonomiska besluten ännu producerar olika scenarier och bakgrundsutredningar.

Man enades om följande tidschema för den fortsatta behandlingen:

                  25.11.         GKR bereder ett förslag och godkänner inom ramarna för sina befogenheter förslagen (→ närmare analys av utlåtandena föreligger)

                      25.11.     GKR aftonskola (en del av kvällen används för detta tema) 

                  9.12.           fullmäktige tar ställning till GKR:s förslag (→ främst behandlas brådskande förslag som gäller tryggandet av verksamhetsförutsättningarna)

Vid mötet den 25.11 behandlar kyrkorådet en närmare analys av utlåtandena. Kan läsas både i samband med svaret på de enskilda frågorna i slutet av svarsmodulen (Bilaga II) och i den separata sammanställningen av utlåtandena (Bilaga III). De första förslagen till ekonomiska beslut tas separat upp på GKR:s föredragningslista. Också övriga beslutsärenden går härefter vidare för beslut till i kyrkorådet och –fullmäktige.

Centrala synpunkter som tagits upp i utlåtandena.

 

Tryggande av verksamhetsförutsättningarna

Både församlingarna och de gemensamma tjänsterna har satt sig in i planen för tryggandet av verksamhetsförutsättningarna  och gett sina utlåtanden i vilka ingår många goda och viktiga iakttagelser. Många respondenter har också uttryckt sin oro för samfällighetens ekonomiska framtidsutsikter.

11 församlingar och tre avdelningar inom de gemensamma tjänsterna föredrar att anslagen stegvis nedtrappas vart tredje år framom osthyvelprincipen. Sex församlingar föredrar en jämt fördelad årlig nedskärning av anslaget.

Rätten att ackumulera inbesparingar i församlingarna och det gemensamma församlingsarbetet ansågs vara viktig också framgent. Samtidigt är det viktigt att fastställa skyldigheten att hädanefter balansera kumulativa underskott.

I sex utlåtanden nämndes möjligheten att höja kyrkoskatten för att delvis balansera ekonomin. Under våren 2022 utreds vilken effekt en höjning av kyrkoskatteprocenten haft i de större församlingsekonomier som de senaste åren höjt sitt skatteuttag.

Det ansåg mycket viktigt att aktivt följa med implementeringen av sparplanerna och att det rapporteras om processen. Detta beaktas då ledningens rapportering utvecklas. 

De flesta utlåtandena förordade att de gemensamma tjänsternas andel av totalresursen sänks. I svaren på fråga 2 presenteras alternativkalkyler för anslagsfördelningen. Enligt dessa kunde procentandelarna som används vid fördelningen liksom sparkraven omfördelas mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna. I alternativkalkyl 3 beaktas utöver utlåtandena också diskussionen som fördes i kyrkorådet den 4.11.2021.

På basis av utlåtandena föreslås att totalresursen fastställs enligt det ursprungliga förslaget till år 2030, men att totalresursens andelar fastställs först för planeperioden 2023-2025.

Att eventuellt införa en prosterivis poolfinasiering eller särskilda utvecklingsanslag för samarbetet mellan församlingarna är i ljuset av de utlåtanden som getts ännu värt att utreda. Frågan tas upp på nytt i januari 2022 då man behandlar de nya fördelningsgrunderna för församlingarnas anslag.

Svaren på fråga 2 har på basis av de synpunkter och frågor som tagits upp i utlåtandena sammanställts till kalkyler som bla visar hur tidigare sparmål förverkligats och hur verksamhetsintäkterna och –kostnaderna utvecklats kontogruppvis. Dessutom har man gjort en förteckning över vilka för församlingarnas verksamhet och personal viktiga helheter som finansieras med de gemensamma tjänsternas anslag.

Beträffande principerna för fördelningen av församlingarnas anslag gick uppfattningarna avsevärt isär närmast i fråga om man i högre grad borde beakta antalet invånare på församlingens område i relation till församlingens medlemsantal. Nio församlingar förordade att viktningen av invånarantalet på församlingens område höjs från 30 till 35 %. Sex församlingar ansåg att medlemsantalets viktning inte borde sänkas från nuvarande 70 % utan snarare borde höjas. I utlåtandena framfördes utmärkta motiveringar för bägge alternativen. I svaren på fråga 3 presenteras alternativkalkyler för hur församlingarnas anslagsfördelning skulle förändras i relation till det ursprungliga förslaget om viktningen bibehålls eller om antingen medlemsantalet eller de på området bosatta får större tyngd i kalkylen.

Förslaget om att utvidga viktningen av åldersgruppen från 0-18 –åringar till 0-29 –åringar fick starkt stöd i utlåtandena.

Förslaget till nya principer för fastställandet av internhyrorna ansågs av de flesta vara tydligt och jämlikt. 13 svarande ansåg att förslaget var rättist. Åtta svarande såg å sin sida problem/oklarheter. Mest oroade man sig för att om avskrivningarna fortsättningsvis ingår i internhyrorna leder detta till att ansvaret för att täcka avskrivningskostnaderna övergår från samfälligheten till församlingarna. Detta är ändå ett missför-stånd, eftersom både avskrivningarna och kostnader av engångsnatur s och inte aktiveras, dvs överföringar till driftsbudgeten, har ingått i internhyran också i den nuvarande modellen. I Haahtelas komplicerade formel för beräkning av internhyror kostnadsfördes inte avskrivningarna nödvändigtvis i den församling som utnyttjade de ifrågavarande utrymmena, men också i nuvarande modell motsvarar ändå församlingarnas sammanräknade internhyror totalamorteringarna för de lokaler församlingarna disponerar. Frågan belyses närmare i samband med svaret på fråga 4.

I svaret på fråga 4 visas hur investeringar vars värde överstiger 100 000 € och som förverkligas under 2022-2024 inverkar på internhyrorna såväl med tanke på avskrivningarna som överföringarna till driftsbudgeten. För överföringarna till driftsbudgeten tillämpas ett i svaret presenterat förslag som innebär att renoveringskostnader av engångsnatur periodiseras via internhyrorna under flera år för att undvika orimliga kostnadstoppar. 

Arbetsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna

Budskapet i församlingarnas utlåtanden måste tas på allvar. En förändring måste uppnås och församlingarnas verksamhetsförutsättningar på allt sätt säkerställas också i fråga om arbetsfördelningen. Utgångspunkten måste vara att verksamheten framför allt ska tjäna helsingforsarna - skattebetalarna på ett optimalt sätt. Förändringarna måste genomföras behärskat och med respekt och stöd för det arbete som utförs i församlingarna. Beredskap för förändringar finns i församlingarna och hos de gemensamma tjänsterna.

På basis av utlåtandena måste följande frågor åtgärdas inom rimlig tid.

·       församlingarnas serviceutbud måste utökas. Antingen så att vissa uppgifter överförs till församlingarna eller så att servicen – såvitt den hålls kvar hos de gemensamma tjänsterna så utvecklas de så att de i allt högre grad tjänar församlingarna och verkligen upplevs som en tilläggsresurs.

·       gemensamma församlingsarbetets präster och övriga personal måste visa sig oftare i församlingarna och synas mer i församlingarnas verksamhet

·       livsrummen måste utvecklas. Församlingarna måste få delta i planeringen och utvecklingen av verksamheten så att deras behov beaktas. Tillsammans ska vi se till att verksamheten alltid primärt styrs av helsingforsarnas behov.

Följande kommentarer återkommer i församlingarnas utlåtanden:

Många församlingar som vill att gemensamma församlingsarbetet omorganiseras vill också

1.     föra en ordentlig gemensam diskussion

2.     att antalet församlingar skärs ned radikalt

3.     att grundstadgan efter diskussionen justeras på det sätt man enats om under diskussionerna.

Således sammankopplas överföringen av gemensamma församlingsarbetets uppgifter till församlingarna med förslaget om en minskning av antalet församlingar. Församlingarna anser alltså att förslaget inte fungerar med nuvarande församlingsantal.

Generellt ville de stora, medelstora och en liten församling att församlingsindelningen tas till behandling:

–       Kallio, Malmi, Mikael, Oulunkylä, Tuomiokirkkoseurakunta, Töölö, Vartiokylä

Vissa små och medelstora församlingar vill att församlingsstrukturen inte förhastat ändras av ekonomiska orsaker

–       Munkkiniemi, Pakila, Petrus, Pitäjänmäki, Roihuvuori, Vuosaari

Församlingsstrukturen nämndes inte av Haaga, Herttoniemi, Johannes, Lauttasaari, Matteus, Paavali

Kannelmäki vill förbli en självständig församling

Många församlingar efterlyser en omfördelning av resurserna så att församlingarnas andel ökar på bekostnad av samfälligheten. Internrevisionen påpekar att sättet att redovisa de ekonomiska nyckeltalen är något vilseledande eftersom man i nuvarande material bl a bokfört nedanstående kostnader som kostnader för samfälligheten:

·       fastighetsunderhållet

·       begravningsväsendet (lagstadgad verksamhet)

·        de gemensamma församlingsuppgifterna inklusive beviljade understöd 

Det är skäl att notera att prioriteringen redan från början planerats så att en förutsättning för en lyckad utgång är att församlingarna och de gemensamma tjänsterna funderar över dessa frågor var för sig men också tillsammans. Församlingarna farhågor om att samfälligheten prioriterar de egna tjänsterna är obefogade. Av slutrapporten som sändes på remiss framgår hur ,man tänkt sig prioriteringarna.

”Tanken har varit att man under 2021 kör igång med de nuvarande arbetsområdena som utgångspunkt. Under hösten 2021 prioriteras tjänsterna, vilket beräknas ta ca ett halvår.  Under prioriteringsprocessen kartläggs och definieras de enskilda tjänsterna, deras målgrupp, finansieringen, resurserna och kostnaderna. Dessutom görs en påverkansbedömning för att klarlägga vad som händer om ifrågavarande tjänst slopas. För att nå bästa möjliga resultat måste alla avdelningar inom de gemensamma tjänsterna samt församlingarna engagera sig i tjänsteprioriteringen. Planerna för prioriteringen gjordes under våren och förverkligas under hösten 2021. Vid prioriteringen utgår man från de nuvarande tjänsterna som noteras och fördelas på fyra korgar.   

Absolut nödvändiga tjänster, t ex lagstadgade uppgifter som under inga omständigheter kan lämnas oskötta.

1.     Mycket viktiga tjänster som, om de slopas, medför orimliga svårigheter för församlingarna och/eller helsingforsarna.

2.     Viktiga tjänster som det fortsättningsvis vore skäl att på något sätt sköta centraliserat 

3.     Goda tjänster som ändå i fortsättningen kunde slopas helt om det inte finns ekonomiska resurser.

”Att avgöra hur tjänsterna ska prioriteras kräver att de gemensamma tjänsterna och församlingarna var för sig överväger hur tjänsterna ska skötas, hur helheten koordineras och öppet samarbete för att prioriteringen ska bli samdimensionell, rättvis och totalekonomiskt fördelaktig. ”

Gemensamma församlingsarbetets utlåtande beskriver hur prioriteringsarbetet framskridit under hösten.

Prioriteringen av tjänsterna bereddes så att den utförs hösten 2021. Samfällighetens ledningsgrupp ändrade tidsschemat bl a för att beakta responsen från församlingarna. Församlingarna framhöll att det är svårt att redan under hösten göra en förteckning över tjänsterna. Som bäst bereds en upptrappning av vårens faser genom att stärka personalresursen. Projektfaserna har schemalagts utgående från den nuvarande projektbeskrivningen:

·       de gemensamma tjänsterna gör en listning av sina: färdigt 12/21

·       församlingarna listar sina tjänster (pilotförsamlingarna): färdigt 02/22

·       extern undersökning: färdig 04/22

·       prioritering av tjänsterna: färdig 05/22

Det första skedet – prioriteringen av de gemensamma tjänsterna - har, i enlighet med tidsschemat, pågått hela hösten. Den slutliga prioriteringen görs ur helsingforsarnas perspektiv. Till grund för detta behövs en extern kartläggning. En prioritering av samtliga externa tjänster (inklusive församlingarnas tjänster) utmynnar i en prioritering av stödtjänsterna.

Samarbetsteser

I utlåtandena framhölls att teserna och de frågor dessa tar upp är bra om än vissa ansåg att de är för abstrakta och generella. Kritik framfördes också, man undrade om det verkligen behövs teser just nu och inverkar detta på arbetsfördelningen. Av dem som gett ett utlåtande har inte alla tolkat teserna på samma sätt.

Sakkunniggruppens kartläggning av nuläget visar att det finns många olika delvis felaktiga uppfattningar om samarbetet vilket lett till konfrontationer. Kartläggningen ledde till att vi övervägde hur problemet skulle lösas. En möjlighet är dessa samarbetsteser. Genom att enas om samarbetsformerna kan vi motverka konfrontationer.

Samarbetsteserna ska vara principer som styr samarbetet mellan församlingarnas och de gemensamma tjänsternas personal. 

Åtgärder

Åtgärderna ska ge oss nya metoder att agera då våra resurser i framtiden inte längre räcker till för verksamhet av nuvarande omfattning. På basis av förslagen till arbetsfördelning föreslås följande åtgärder som gäller hela arbetsfördelningsavsnittet:

Förverkligande av prioriteringarna ses som det centrala. Samarbetsteserna ska dessutom styra samarbetet mellan församlingarnas och de gemensamma tjänsternas personal. Till de viktigaste åtgärdernasom i detta skede ska förverkligas hör:

12. Varje arbetstagare ska ha 5-20% gränsöverskridande uppgifter

Förslaget utarbetas till en projektbeskrivning  och man fäster uppmärksamhet vid att det är fråga om ett pilotprojekt inom de gemensamma tjänsterna Q4/2021 samt ett mer omfattande försök Q3/2022. Förslaget torde göra det möjligt att bland församlingspersonalen hitta ledare för projekt inom ramen för modigt tillsammans –processen och för andra för arbetsfördelningen viktiga gränsöverskridande experiment redan innan strukturerna i övrigt förändrats. 

15. Projekt- och processledning samt projektportfölj tillämpas i hela organisationen

För att modigt tillsammans –programmet ska kunna förverkligas måste vi ta i bruk projektportföljer. Att tillämpa detta pilotprojekt (Gemensamma tjänsterna tar i bruk projektportföljen) på det pågående ibruktagandet innefattar också att helsingforsförsamlingarna går in för knowledge management.

18. En ny modell för pastorskanslierna

Pilotering av förslaget och bedömning av effekten görs på det sätts som beskrivits i föreslaget.

20. Områdesvisa informatörer införs i hela Helsingfors

Modellen har avancerat så långt att man nästan kan säga att den förverkligats redan innan förslagen sändes på remiss.

Övriga åtgärdsförslag understöds fortfarande och man anser det viktigt att de förverkligas. Förslagen analyseras noga vid beredningen av modigt tillsammans-programmet. Vilka förslag kan förverkligas inom det grundläggande arbetet utan att länkas till modigt tillsammans processen? På detta sätt sörjer vi för att modigt tillsammans –programmets mål inte fördunklas av att antalet åtgärdsförslag som ska föras vidare blir för stort.

Personalplanen

Personalplaneringsgruppens förslag är i detta skede ett principdokument som utgör grunden för en stegvis uppbyggnad av den egentliga personalplaneringen (både kvalitativt och kvantitativt). Det krävs på basis av sakkunniggruppernas förslag (särskilt grupperna som behandlade tryggandet av verksamhetsförutsättningarna, arbetsfördelningen och fastigheterna) beredda beslut för att kunna inleda den konkreta personalplaneringen. Arbetsgruppens förslag innehåller både principer och konkreta åtgärdsförslag som stöder personalplaneringen.  

Generellt ansågs att arbetsgruppens förslag pekar i rätt riktning. Också målen för sakkunniggruppens arbete upplevdes som relevant. Målen är:

Ø  samfälligheten och församlingarna upplevs som landets bästa kyrkliga arbetsplatser

Ø  Helsingforsförsamlingarna och de gemensamma tjänsterna har mångprofessionella och motiverade anställda som kan fungera som facilitatorer och coachar. Ledningen och cheferna gör ett högklassigt arbete som gör det möjligt att lyckas

Ø  verksamheten styrs av helsingforsarnas behov och vi förverkligar kyrkans grundläggande uppgifter. Detta är möjligt eftersom personalen fungerar flexibelt och är rörlig inom samfälligheten. Vi stärker nätverkandet och församlingsmedlemmarna är aktiva aktörer inom gemenskapen.

Ø  församlingarna och de gemensamma tjänsterna har fler gemensamma arbetstagare (t ex områdesvisa informatörer och kantorssamarbete). De administrativa tjänsterna, ICT-systemen och processerna är smidiga och stöder församlingarnas verksamhet. Strategiskt viktiga tjänster och arbetsförhållanden är systematiskt tillsatta via goda rekryteringsprocesser. Fokus är inställt på kyrkans andliga arbete, dvs fostran, diakoni, troslivet och kommunikation.

I svaren betonades behovet av ett bredare samarbete, uppgiftsrotation och intern rörlighet inom organisationen. Man nämnde också att den nuvarande församlingsstrukturen borde ses över kritiskt. Också församlingsmedlemmarnas/volontärernas roll och möjlighet att i större omfattning utföra i kyrkans tjänster nämndes i svaren.

Personalens kompetens och arbetshälsa måste tryggas under förändringsprocessen. Detta betonades starkt i många utlåtanden. Man hoppades att de gemensamma tjänsterna skulle erbjuda församlingarna mer administrativt och juridiskt stöd. Vidare framfördes önskemål om tydligare processer och särskilt stöd vid rekrytering. Man var också bekymrad över kyrkans image som en konkurrenskraftig arbetsgivare. Det bästa sättet att tackla dessa problem är att systematiskt arbeta med starka och funderande HR-processer, särskilt i rekryteringssituationer och att vi som arbetsgivare följer tydliga spelregler.

I utlåtandena betonades behovet av strategiska prioriteringar. ”vi måste grundligt och konkret fundera över vilken verksamhet som är central för oss och vad som ska slopas då personalstyrkan minskar?” Man ville att personalminskningen ska ske via naturlig avgång men samtidigt insåg man att sparmålen inte till fullo kan uppnås på detta sätt.

Genom prioriteringarna borde vi skapa en tydlig, proaktiv och långsiktig personalplanering. Förändringen kräver gott ledarskap och i utlåtandena betonades vikten av att utveckla kunskaperna om förändringsledarskap samt att personalen involveras i processen. Även om inga sparåtgärder vidtas måste man ändå sörja för att de strategiskt viktiga utvecklingsprojekten och de prioriterade funktionerna har tillräckliga resurser. Trots förändringarna är vi fortfarande en god, motiverande, sporrande och utvecklingsbejakande arbetsplats

I utlåtandena nämnde församlingarna att tidsschemat är pressande och att församlingarna kommer att avancera i olika takt. Tidsschemat upplevdes som forcerat. I några utlåtanden nämndes att de föreslagna åtgärderna i bästa fall kan genomföras inom det föreslagna tidsschemat om personalen är engagerad. Hur realistiskt detta är beror ändå på antalet åtgärder och de tillbuds stående resurserna. Det är viktigt att också beakta övriga externa beroendeförhållanden som kan ha väsentlig inverkan på verkställandet av åtgärdsförslagen och de ömsesidiga prioriteringarna.

  Fastighetsstrategin

Församlingarna fäster uppmärksamhet vid att det utöver kyrkor också behövs klubblokaler och utrymmen för ungdomsverksamheten. Vidare framhölls vikten av att vi är synliga och har möjlighet att verka på de nya bostadsområdena (Fiskehamnen, Kronbergsstranden, Kungseken). Många församlingar ansåg att det var en utmaning att avstå från 25 % av våra lokaler.

i merparten av utlåtandena betonades att man måste göra en barnkonsekvensbedömning då verksamhetslokalerna omfördelas.

De hittills genomgångna svaren har visat oss ca 28 000 m² som vi kunde avstå från. I vissa svar framhålls att församlingarna behöver mindre, regionala hyrda ”stenfotslokaler” för att kunna avstå från de nuvarande alltför stora lokalerna. Om vi lämnar församlingarnas hus måste verksamheten förläggas till övriga existerande lokaler, vilket kräver ytterligare planering. Dessutom krävs detaljplaneändringar och utlåtanden av museiverket innan kyrkor kan rivas eller deras användningsändamål ändras.

I fråga om nuvarande hyreslokaler i olika köpcenter går åsikterna isär. I vissa svar förordas detta medan andra anser det vara viktigt att vi finns på de platser där stora mänskomängder rör sig.

Några församlingar nämner att de har utrymmen som kan samanvändas eller användas för samfällighetens funktioner.

Generellt understöddes att kyrkorna omdisponeras så att de blir multifunktionella, men samtidigt ansåg man att detta kräver tid, medför kostnader och man befarade att beviljandet av bygglov kan vara svårt av museala skäl.

På basis av svaren måste lokalkostnaderna och församlingarnas möjligheter att påverka dessa tydliggöras. Om möjligt ska vi gå igenom kostnaderna tillsammans med församlingarnas beslutsfattare. Vissa församlingar säger att det är orättvist att man börjar uppbära reell hyra för sakrala utrymmen. Delvis råder det också en uppfattning om att samfälligheten borde stå för alla fastighetsrelaterade kostnader trots att den överlägset största andelen av fastigheterna används av församlingarna och det gemensamma församlingsarbetet. En bredbasig diskussion om detta och en genomgång av kostnaderna måste föras för att församlingsråden och kyrkoherdarnas kunskap om dessa frågor ökar.

I många utlåtanden föreslås att man utöver nedskärningen av kostnaderna också borde eftersträva ökade intäkter genom att höja hyran för lokaler som hyrts ut till tredje part. Förslaget är att hyran för dessa lokaler i de kommande hyresavtalen fastställs enligt gängse marknadshyra. Om det i lokalerna pågår verksamhet som anses viktig för kyrkan borde man hädanefter fatta separat beslut om stöd till verksamheten. På så sätt blir intäkter, kostnader och stöd transparenta och man undviker påståenden om undangömda kostnader. För denna modell talar också att hyresgästerna undviker risken för s k förbjudet statsstöd.

Skriftskolläger upplevdes som mycket nödvändig, central och populär församlingsverksamhet. Att äga lägergårdarna ansågs ändå inte nödvändigt med tanke på verksamheten. Lägren kan lika väl hållas i utrymmen som med långfristiga kontrakt upphyrts. Lokalernas skick och faciliteter måste ändå vara bra och avståndet till huvudstadsregionen ska vara rimligt. Majoriteten understödde att samfälligheten behåller lägergårdarna Korpirauha och Lohiranta men önskade samtidigt att de utvecklas och att antalet bäddplatser ökas. Objekten som finns på öarna måste närmare ställas  i relation till nyttjandegraden, sambruksmöjligheterna och kostnaderna. Man ansåg att vissa av dessa objekt kunde avyttras. De lägergårdar som behålls borde enligt utlåtandena utnyttjas bättre året om och man bör satsa på att också hyra ut dem till externa parter.

  Digistrategin

Den röda tråden i digistrategin är att utveckla församlingarnas verksamhet: digistrategin skapar en vägkarta som har fyra hörnstenar för en digiarkitektur som stöder och gör det möjligt att leda och utveckla de egna verksamhets- och tjänsteprocesserna i överensstämmelse med vår vision och strategi. I fortsättningen dikterar inte programmen våra verksamhetsmodeller utan vi själv skapar dem ur våra egna perspektiv. Vi får gemensamma verksamhetsmodeller som beaktar helsingforsarnas behov, vår personal, vår ledarskapsmodell och vår systemarkitektur.

Generellt sett kan man säga att svaren identifierar och stöder den ur strategin härledda kronologin där det centrala CRM-systemet och de nya gemensamma nätsidorna inte kan skaffas, utvecklas och främjas innan vi enats om och beskrivit den gemensamma serviceprocessen.

Sakkunniggruppen frågade om vi borde fastställa digibudord, dvs borde vi ytterligare slipa strategin och lägga till eller ta bort något. På basis av utlåtandena konstaterar sakkunniggruppen att inga förändringar i detta skede görs i målen. Sättet som målen presenteras uppskattades och ansågs tydligt och lätt att kommunicera.

Sakkunniggruppen bad också om respons på strategins åtgärdsförslag. Flera svar avgavs och de vanligaste kommentarerna gällde datasäkerhet och –skydd, digital utslagning samt behovet av olika slags gemensam digital kommunikation. Responsen behandlades av ICT-ledningsgruppen den 5.11. som preciserade strategins åtgärder, tidschema och vokabulär.

Sakkunniggruppens kommentarer presenteras i bilaga II. Sakkunniggruppen tackar för god respons.

Allmänt:

I många svar betonas att det ingår många åtgärder i modigt tillsammans –konceptet och att målen är oklara. Man oroade sig också för hur arbetsgemenskapen ska orka och klara av att genomföra denna helhet. På basis av utlåtandena är det klart att övergången från planering till genomförande förutsätter en klar plan, vision, riskmanagement, kommunikation och en prioriteringsplan. Åtgärderna ska inledas stegvis med mandat som getts antingen i utlåtanderundan eller i något annat gemensamt avtal.  

Beträffande församlingsstrukturen konstaterar modigt tillsammans –styrgruppen att biskop Laajasalos strukturrapport färdigställdes innan resultatet av remissrundan analyserades.

En barnkonsekvensbedömning som beaktar olika frågor efterlystes i många utlåtanden och detta får vi återkomma till.

Glädjande nog väckte tanken på inrättande av en marknadsförings- och försäljningsenhet som ett led i tryggandet av verksamhetsförutsättningarna intresse i några utlåtanden..

I många utlåtanden nämns också frågan om en internationell församling och arbete på främmande språk. Om vi går vidare med detta projekt kräver det mycket förhandsarbete.

Bilagor

23	Lausunnonantajakohtaiset vastaukset
24	Lausuntojen kysymyskohtaiset vastaukset ja RY-ohjausryhmän analyysi
25	Lausuntoanalyysin koonti