Yhteinen kirkkovaltuusto (SE)
Protokoll 27.01.2022/Paragraf 6

47/2022

 

6 §	Grunder för fördelning av anslag till församlingarna  samt grunder för internhyrorna under perioden 2023-2025

 

Beslutsförslag

 

Gemensamma kyrkofullmäktige besluter:

1.    för kännedom anteckna barnkonsekvensbedömningen (bilaga) gällande principerna för fördelning av församlingarnas anslag och förslaget till principer för fördelning av internhyrorna.

2.    att anslagen till helsinforsförsamlingarna under perioden 2023-2025 fördelas enligt följande principer:

A.    Att anslaget för prestationstillägg och tillägget för arbete på främmande språk avdras från totalanslaget till församlingarna:

                                                            I.    anslaget för prestationstillägg enligt riktlinjerna i KyrkTAK

                                                           II.    tillägg för arbete på främmande språk 68 000 €/år 

B.    Anslaget för balansering av internhyrorna avdras från församlingarnas totalanslag:

                                                            I.    750 000 € år 2023

                                                           II.    500 000 € år 2024

                                                          III.    225 000 € år 2025

C.   Anslagen till de svenska och finska församlingarna

                                                            I.    först avdras de svenska församlingarnas minoritetstillägg 1,6 %

                                                           II.    resten fördelas enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

                                                                        ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

D.   Anslagsfördelning till de finska församlingarna

                                                            I.    först avdras Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg 2,3 %

                                                           II.    resten fördelas på församlingarna enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

                                                                       ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

                                                          III.    Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg läggs till ifrågavarande församlings andel

E.    Fördelningen av de svenska församlingarnas anslag

                                                            I.    de svenska församlingarnas minoritetstillägg läggs till anslaget

                                                           II.    anslaget fördelas på församlingarna enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

                                                                        ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

F.    Anslaget för balansering av internhyrorna läggs till församlingarnas anslag:

                                                            I.    balanseringsanslagets fördelas mellan de församlingar vars verksamhetsanslag skulle sjunka i ramen för 2023 jämfört med anslaget för 2022 redan utan beaktande av de fastställda anslagsnedskärningarnas effekt 

                                                           II.    balanseringsanslaget fördelas mellan de ifrågavarande församlingarna i relation till den negativa anslagsförändringen i respektive församling.

                                                                         i.        Vid beräknandet av hur stor del av anslaget som blir över för verksamheten tillämpas ett femårs kalkylerat medeltal i fråga om icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur.

 

3.    att utjämningen av skriftskolanslagen mellan församlingarna sker f o m 2023 som intern fakturering i efterskott på basis av de förverkligade kostnaderna.

 

4.    att samfällighetens internhyror 2022-2025 för respektive byggnad och utrymme fastställs på basis av de förverkligade kostnaderna föregående år (driftskostnader + årsreparationer + avskrivningar + kostnader av engångsnatur) och i relation till antalet m² som församlingen/enheten disponerar. Fastighetsavdelningens kostnader hålls separat från underhållskostnaderna för fastigheter och verksamhetslokaler. Med andra ord allokeras de inte till objektens underhållskostnader.

 

5.    föreslår att antalet m² som utgör grunden för de interna hyrorna fastställs på basis av de uppgifter som respektive aktör gett före utgången av februari föregående år.

 

6.    att icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur f o m 1.1.2023 beaktas i de interna hyrorna enligt de fördelningsprinciper som presenteras i bilagan. Driftskostnader och avskrivningar periodiseras inte utan hänförs i sin helhet till det ifrågavarande årets interna hyror.

7.    att, om det inte för visst utrymme finns uppgifter om de förverkligade kostnaderna under de senaste 12 månaderna, internhyran uppbärs på basis av de uppgifter om kostnadsutfallet som står till förfogande.

8.    att de interna hyrorna inte indexjusteras separat

9.    att internhyran för lokaler som hyrs av externa ägare f o m den 1.1.2023 ska motsvara de reella hyreskostnaderna till vilket kostnaderna för underhållet ytterligare läggs. En församling eller gemensam tjänst som hyr upp lokaler av externa ägare förbinder sig att i motsats till punkt 5 betala internhyra för lokalen under hela den tid som hyresavtalet är i kraft.

 

Behandling

Förvaltningsdirektör Juha Silander och samfällighetens direktör Juha Rintamäki presenterade ärendet.

Under behandlingen gjordes 39 inlägg.

 

Lauri Kopponens remitteringsförslag understöddes av Ali-Löytty, Vuorinen, Sällström, Sahi,  Soininvaara, Havunen, Saurama och Pynnönen

 

”Kyrkofullmäktige remitterar ärendet för ny beredning så att

1)    församlingarnas anslag för 2023 fördelas enligt nu gällande principer,

2)    interhyran för 2023 fastställs enligt nu gällande principer,

3)    beslutet om att slopa lokalanslaget som fullmäktige fattade i december 2021 framskjuts åtminstone till 2024”.

 

Ordförande avslutade diskussionen och gav följande omröstningsproposition: De som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar Ja och de som understöder Kopponens remitteringsförslag röstar Nej.

 

Ordförande meddelade röstresultatet: Ja 51 och Nej 27 röster. Tomt 1, Borta  12.

Kopponens remitteringsförslag förkastades.

Behandlingen av ärendet fortsatte.

 

Jaakko Niiles ändringsförslag stöddes av Kopponen, Huhta, Mithiku och Junkkaala:

”Jag föreslår att beslutsförslaget i ärende 6 ändras så att samtliga punkter som gäller den 30 % åldersviktningen (2C, 2D och 2E) ändras från 0-29 –åringar till 0-18 –åringar.”

 

Samuel Kopperoinens ändringsförslag understöddes av Havunen och Junkkaala.

 

"F Anslaget för balansering av internhyran läggs till församlingarnas anslag: Tillägg punkt III som lyder

III. De församlingar vars slutliga anslag för 2023 stiger i relation till år 2022 kan åläggas ett negativt utjämningsanslag.

 

Ordförande avslutade diskussionen och konstaterade att två understödda ändringsförslag givits och att fullmäktige följaktligen röstar om dessa vart för sig.

Först röstade fullmäktige om Jaakko Niiles ändringsförslag.

Ordförande gav följande omröstningsproposition: De som understöder Gkr:s beslutsförslag röstar Ja och de som understöder Niiles ändringsförslag röstar Nej.

 

 

Ordförande meddelade röstresultatet: Ja 31 och Nej 46 röster. Tomt 0, Borta  14.

 

Niiles ändringsförslag godkändes.

 

Sedan röstade fullmäktige om Kopperoinens ändringsförslag.

 

Ordförande gav följande omröstningsproposition: De som understöder Gkr:s beslutsförslag röstar Ja och de som understöder Kopperoinens ändringsförslag röstar Nej.

Ordförande meddelade röstresultatet: Ja 40 och Nej 35 röster. Tomt 3, Borta  13.

 

Kopperoinens ändringsförslag förkastades.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

 

Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt:

1.    för kännedom anteckna barnkonsekvensbedömningen (bilaga) gällande principerna för fördelning av församlingarnas anslag och förslaget till principer för fördelning av internhyrorna.

2.    att anslagen till helsinforsförsamlingarna under perioden 2023-2025 fördelas enligt följande principer:

A.    Att anslaget för prestationstillägg och tillägget för arbete på främmande språk avdras från totalanslaget till församlingarna:

                                                            I.    anslaget för prestationstillägg enligt riktlinjerna i KyrkTAK

                                                           II.    tillägg för arbete på främmande språk 68 000 €/år 

B.    Anslaget för balansering av internhyrorna avdras från församlingarnas totalanslag:

                                                            I.    750 000 € år 2023

                                                           II.    500 000 € år 2024

                                                          III.    225 000 € år 2025

C.   Anslagen till de svenska och finska församlingarna

                                                            I.    först avdras de svenska församlingarnas minoritetstillägg 1,6 %

                                                           II.    resten fördelas enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–18 –åringar 30 %

                                                                        ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

D.   Anslagsfördelning till de finska församlingarna

                                                            I.    först avdras Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg 2,3 %

                                                           II.    resten fördelas på församlingarna enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–18 –åringar 30 %

                                                                       ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

                                                          III.    Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg läggs till ifrågavarande församlings andel

E.    Fördelningen av de svenska församlingarnas anslag

                                                            I.    de svenska församlingarnas minoritetstillägg läggs till anslaget

                                                           II.    anslaget fördelas på församlingarna enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–18 –åringar 30 %

                                                                        ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

F.    Anslaget för balansering av internhyrorna läggs till församlingarnas anslag:

                                                            I.    balanseringsanslagets fördelas mellan de församlingar vars verksamhetsanslag skulle sjunka i ramen för 2023 jämfört med anslaget för 2022 redan utan beaktande av de fastställda anslagsnedskärningarnas effekt 

                                                           II.    balanseringsanslaget fördelas mellan de ifrågavarande församlingarna i relation till den negativa anslagsförändringen i respektive församling.

                                                                         i.        Vid beräknandet av hur stor del av anslaget som blir över för verksamheten tillämpas ett femårs kalkylerat medeltal i fråga om icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur.

 

3.    att utjämningen av skriftskolanslagen mellan församlingarna sker f o m 2023 som intern fakturering i efterskott på basis av de förverkligade kostnaderna.

 

4.    att samfällighetens internhyror 2022-2025 för respektive byggnad och utrymme fastställs på basis av de förverkligade kostnaderna föregående år (driftskostnader + årsreparationer + avskrivningar + kostnader av engångsnatur) och i relation till antalet m² som församlingen/enheten disponerar. Fastighetsavdelningens kostnader hålls separat från underhållskostnaderna för fastigheter och verksamhetslokaler. Med andra ord allokeras de inte till objektens underhållskostnader.

 

5.    föreslår att antalet m² som utgör grunden för de interna hyrorna fastställs på basis av de uppgifter som respektive aktör gett före utgången av februari föregående år.

 

6.    att icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur f o m 1.1.2023 beaktas i de interna hyrorna enligt de fördelningsprinciper som presenteras i bilagan. Driftskostnader och avskrivningar periodiseras inte utan hänförs i sin helhet till det ifrågavarande årets interna hyror.

7.    att, om det inte för visst utrymme finns uppgifter om de förverkligade kostnaderna under de senaste 12 månaderna, internhyran uppbärs på basis av de uppgifter om kostnadsutfallet som står till förfogande.

8.    att de interna hyrorna inte indexjusteras separat

9.    att internhyran för lokaler som hyrs av externa ägare f o m den 1.1.2023 ska motsvara de reella hyreskostnaderna till vilket kostnaderna för underhållet ytterligare läggs. En församling eller gemensam tjänst som hyr upp lokaler av externa ägare förbinder sig att i motsats till punkt 5 betala internhyra för lokalen under hela den tid som hyresavtalet är i kraft.

 

Beslutshistoria

GKR 20.1.2022 § 46

Gemensamma kyrkorådet föreslår att gemensamma kyrkofullmäktige besluter:

 

1.    för kännedom anteckna barnkonsekvensbedömningen (bilaga) gällande principerna för fördelning av församlingarnas anslag och förslaget till principer för fördelning av internhyrorna.

2.    att anslagen till helsinforsförsamlingarna under perioden 2023-2025 fördelas enligt följande principer:

A.    Att anslaget för prestationstillägg och tillägget för arbete på främmande språk avdras från totalanslaget till församlingarna:

                                                            I.    anslaget för prestationstillägg enligt riktlinjerna i KyrkTAK

                                                           II.    tillägg för arbete på främmande språk 68 000 €/år 

B.    Anslaget för balansering av internhyrorna avdras från församlingarnas totalanslag:

                                                            I.    750 000 € år 2023

                                                           II.    500 000 € år 2024

                                                          III.    225 000 € år 2025

C.   Anslagen till de svenska och finska församlingarna

                                                            I.    först avdras de svenska församlingarnas minoritetstillägg 1,6 %

                                                           II.    resten fördelas enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

                                                                        ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

D.   Anslagsfördelning till de finska församlingarna

                                                            I.    först avdras Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg 2,3 %

                                                           II.    resten fördelas på församlingarna enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

                                                                       ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

                                                          III.    Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg läggs till ifrågavarande församlings andel

E.    Fördelningen av de svenska församlingarnas anslag

                                                            I.    de svenska församlingarnas minoritetstillägg läggs till anslaget

                                                           II.    anslaget fördelas på församlingarna enligt följande kriterier:

                                                                         i.        församlingarnas medlemsantal 70 %

·         åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

                                                                        ii.        antal invånare på församlingens område 30 %

F.    Anslaget för balansering av internhyrorna läggs till församlingarnas anslag:

                                                            I.    balanseringsanslagets fördelas mellan de församlingar vars verksamhetsanslag skulle sjunka i ramen för 2023 jämfört med anslaget för 2022 redan utan beaktande av de fastställda anslagsnedskärningarnas effekt 

                                                           II.    balanseringsanslaget fördelas mellan de ifrågavarande församlingarna i relation till den negativa anslagsförändringen i respektive församling.

                                                                         i.        Vid beräknandet av hur stor del av anslaget som blir över för verksamheten tillämpas ett femårs kalkylerat medeltal i fråga om icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur.

 

3.    att utjämningen av skriftskolanslagen mellan församlingarna sker f o m 2023 som intern fakturering i efterskott på basis av de förverkligade kostnaderna.

 

4.    att samfällighetens internhyror 2022-2025 för respektive byggnad och utrymme fastställs på basis av de förverkligade kostnaderna föregående år (driftskostnader + årsreparationer + avskrivningar + kostnader av engångsnatur) och i relation till antalet m² som församlingen/enheten disponerar. Fastighetsavdelningens kostnader hålls separat från underhållskostnaderna för fastigheter och verksamhetslokaler. Med andra ord allokeras de inte till objektens underhållskostnader.

 

5.    föreslår att antalet m² som utgör grunden för de interna hyrorna fastställs på basis av de uppgifter som respektive aktör gett före utgången av februari föregående år.

 

6.    att icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur f o m 1.1.2023 beaktas i de interna hyrorna enligt de fördelningsprinciper som presenteras i bilagan. Driftskostnader och avskrivningar periodiseras inte utan hänförs i sin helhet till det ifrågavarande årets interna hyror.

7.    att, om det inte för visst utrymme finns uppgifter om de förverkligade kostnaderna under de senaste 12 månaderna, internhyran uppbärs på basis av de uppgifter om kostnadsutfallet som står till förfogande.

8.    att de interna hyrorna inte indexjusteras separat

9.    att internhyran för lokaler som hyrs av externa ägare f o m den 1.1.2023 ska motsvara de reella hyreskostnaderna till vilket kostnaderna för underhållet ytterligare läggs. En församling eller gemensam tjänst som hyr upp lokaler av externa ägare förbinder sig att i motsats till punkt 5 betala internhyra för lokalen under hela den tid som hyresavtalet är i kraft.

Gemensamma kyrkorådet justerar omedelbart denna paragraf.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

GKR 13.1.2022 § 5

Gemensamma kyrkorådet

1)    antecknar för kännedom de muntliga presentationer som kyrkoherdarna för Johannes församling, Tuomiokirkkoseurakunta, Töölön seurakunta och Vuosaaren seurakunta gett jämte bakgrundsmaterialet gällande behovet av att vidareutveckla principerna för fördelning av internhyrorna för perioden 2026–2030.

 

2)    för på basis av de muntliga framställningarna en remissdebatt om vilka centrala synpunkter som särskilt ska beaktas i utredningsarbetet i fråga om principerna för internhyrorna under perioden 2022-2024 och principerna för anslagsfördelningen.

 

Gemensamma kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige:

1)    för kännedom antecknar barnkonsekvensbedömningen (bilaga) gällande principerna för fördelning av församlingarnas anslag och förslaget till principer för fördelning av internhyrorna.

 

2)    Under perioden 2023-2025 fördelas anslagen till helsinforsförsamlingarna enligt följande principer:

a.    Att anslaget för prestationstillägg och tillägget för arbete på främmande språk avdras från totalanslaget till församlingarna:

                                                             i.    anslaget för prestationstillägg enligt riktlinjerna i KyrkTAK

                                                            ii.    tillägg för arbete på främmande språk 68 000 €/år 

b.    Anslaget för balansering av internhyrorna avdras från församlingarnas totalanslag:

                                                             i.    500 000 € år 2023

                                                            ii.    250 000 € år 2024

                                                          iii.     125 000 € år 2025

c.    Anslagen till de svenska och finska församlingarna

                                                             i.    först avdras de svenska församlingarnas minoritetstillägg 1,6 %

                                                            ii.    Resten fördelas enligt följande kriterier:

1.    församlingarnas medlemsantal 70 %

a.    åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

2.    antal invånare på församlingens område 30 %

d.    Anslagsfördelning till de finska församlingarna

                                                             i.    först avdras Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg 2,3 %

                                                            ii.    Resten fördelas på församlingarna enligt följande kriterier:

1.    församlingarnas medlemsantal 70 %

a.    åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

2.    antal invånare på församlingens område 30 %

                                                          iii.     Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg läggs till ifrågavarande församlings andel

e.    Fördelningen av de svenska församlingarnas anslag

                                                             i.    De svenska församlingarnas minoritetstillägg läggs till anslaget

                                                            ii.    Anslaget fördelas på församlingarna enligt följande kriterier:

1.    församlingarnas medlemsantal 70 %

a.    åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

2.    antal invånare på församlingens område 30 %

f.     Anslaget för balansering av internhyrorna läggs till församlingarnas anslag:

                                                             i.    balanseringsanslagets delas mellan de församlingar vars verksamhetsanslag skulle sjunka i ramen för 2023 jämfört med anslaget för 2022 redan utan beaktande av de fastställda anslagsnedskärningarnas effekt 

                                                            ii.    balanseringsanslaget delas mellan de ifrågavarande församlingarna i relation till den negativa anslagsförändringen i respektive församling.

1.    Vid beräknandet av hur stor del av anslaget som blir över för verksamheten tillämpas ett femårs kalkylerat medeltal i fråga om icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur.

 

3)    att utjämningen av skriftskolanslagen mellan församlingarna sker f o m 2023 som intern fakturering i efterskott på basis av de förverkligade kostnaderna.

 

4)    att samfällighetens interna hyror 2022-2025 för respektive byggnad och utrymme fastställs på basis av de förverkligade kostnaderna föregående år (driftskostnader + årsreparationer + avskrivningar + kostnader av engångsnatur) och i relation till antalet m² som församlingen/enheten disponerar. Fastighetsavdelningens kostnader hålls separat från underhållskostnaderna för fastigheter och verksamhetslokaler. Med andra ord allokeras de inte till objektens underhållskostnader.

 

5)    föreslår att antalet m² som läggs till grund för de interna hyrorna fastställs på basis av de uppgifter som respektive aktör gett före utgången av februari föregående år.

 

6)    att icke aktiverade investeringskostnader av engångsnatur f o m 1.1.2023 beaktas i de interna hyrorna enligt de fördelningsprinciper som presenteras i bilagan. Driftskostnader och avskrivningar periodiseras inte utan hänförs i sin helhet till det ifrågavarande årets interna hyror.

7)    att om det inte för visst utrymme finns uppgifter om de förverkligade kostnaderna under de senaste 12 månaderna uppbärs internhyran på basis av de uppgifter om kostnadsutfallet som står till förfogande.

8)    att de interna hyrorna inte indexjusteras separat

9)    att internhyran för lokaler som hyrs av externa ägare f o m den 1.1.2023 ska motsvara de reella hyreskostnaderna till vilket kostnadrna för underhållet ytterligare läggs. En församling eller gemensam tjänst som hyr upp lokaler av externa ägare förbinder sig att i motsats till punkt 5 betala internhyra för lokalen under hela den tid som hyresavtalet är i kraft.

 

Behandling

Samfällighetens direktör Juha Rintamäki och förvaltningsdirektör Juha Silander presenterade ärendet.

Otto Lehtipuu anlände under behandlingen av ärendet.

Först hördes Tuomiokirkkoseurakunta, Johannes församling och Töölön seurakunta.

Rolf Steffansson föreslog med stöd av Wiking Vuori att ärendet remitteras för ny beredning.

Efter diskussionen röstade kyrkorådet om frågan. Röstresultat: För fortsatt behandling röstade Sundberg (1). För remittering röstade Steffansson, Järvilehto, Asikanius, Pakarinen, Harju, Hiltunen, Saurama, Lehtipuu, Kartano, Lainela, Ahonen, Harms-Aalto, Vuori och Pontela (14).

Ärendet remitterades för ny beredning.

Beslöts att kyrkorådet sammanträder till extra möte den 20.1.2022.

Ami Lainela avlägsnade sig efter behandlingen av detta ärende.

                      Beslut

Ärendet remitterades för ny beredning och tas till ny behandling vid gemensamma kyrkorådets möte den 20.1.2022.

 

Redogörelse GKR 20.1.2022

Den 13.1.2022 remitterade kyrkorådet ärendet (5§) för ny beredning. Remitteringen som föregicks av diskussion gäller framför allt storleken på balanseringsanslaget för åren 2023-2025. Till grund för den fortsatta beredningen ligger en modell som föreslogs i kyrkorådet och som innebär att balanseringsanslaget för 2023 höjs till 750 000 € (i ursprungsförslaget var anslaget 500 000 €). För 2024 föreslås 500 000 € och för år 2025 ett anslag om 250 000 €. Förhöjningen ska underlätta situationen för de församlingar vars verksamhetsanslag sjunker mest vid övergången till de nya fördelningsgrunderna och de nya principerna för fastställande av internhyrorna.

Enligt det ursprungliga förslaget införs ett balanseringsanslag för de församlingar varsanslag för verksamheten sjunker i ramen för 2023 jämfört med år 2022 (enligt det kalkylerade genomsnittet för de senaste fem åren i fråga om kostnader av engångsnatur), före nedskärningen av totalanslaget

Balanseringsanslaget avdras först från församlingarnas totalanslag och därefter fördelas resten på församlingarna.

Då församlingarnas totalanslag minskas med 750 000 € blir utgångsläget för 2023 som följer:

 

 

Tabellen visar att verksamhetsanslaget efter förändringen är negativ i följande församlingar: Kallion srk, Mikaelin srk, Munkkiniemen srk, Roihuvuoren srk, Töölön srk, Vuosaaren srk, Tuomiokirkkoseurakunta och Johannes församling. Nedanstående tabell visar utfallet då balanseringsanslaget för 2023-2025 fördelas mellan ovan nämnda församlingar i relation till den negativa förändringen av deras anslag:

 

Då balanseringsanslaget beaktas blir ändringen av anslaget som återstår för att finansiera verksamheten 2023 som följer:

 

 

Den slutliga fördelningen av balanseringsanslaget fastställs på basis av fastighetskostnaderna i bokslutet för 2021, församlingarnas anmälan om utrymmesbehovet 2023 (uppgifterna lämnas in i februari 2022) samt medlemsantalet och antalet på området bosatta per 1.1.2022. De slutliga uppgifterna fastställs våren 2022 då ramen för 2023 beräknas.

I övrigt hänvisas till den ursprungliga föredragningen och beslutsförslaget för kyrkorådsmötet den 13.1.2022, 5§.

 

Redogörelse GKR 13.1.2022

Den 9.12.2021 fastställde kyrkofullmäktige (108 §) att helsingforsförsamlingarnas och de gemensamma tjänsternas årliga totalanslag (verksamhetsbidraget) uppgår till 76 554 120 € under perioden 2023–2025. Vidare beslöt kyrkofullmäktige (109 §) att totalanslaget under perioden 2023-2025 fördelas som följer:

ü  år 2023:

a.    församlingarna 54,40 %

b.    gemensamma tjänster 43,50 %

c.    prövningsbaserat anslag 2,10 %

ü  år 2024:

a.    församlingarna 54,90 %

b.    gemensamma tjänster  43,00 %

c.    prövningsbaserat anslag 2,10 %

ü  år 2025:

a.    församlingarna 55,40 %

b.    gemensamma tjänster 42,50 %

c.    prövningsbaserat anslag 2,10 %

Samtidigt beslöt kyrkofullmäktige slopa lokalanslaget vid ingången av 2023. Ett belopp som motsvarar lokalanslaget ingår i anslaget som beviljas respektive församling.

Kyrkofullmäktige torde besluta om fördelningen av församlingarnas anslag och om den nya fördelningsgrunden för internhyrorna och periodiseringen av kostnader av engångsnatur.

 

Nuvarande fördelningsprinciper för församlingarnas anslag

Församlingarnas anslag för löner och verksamhet fördelas mellan de finska och de svenska församlingarna på så sätt att de svenska församlingarnas andel står i relation till invånarantalet på så sätt att medlemsantalet utgör 70 % och de på respektive område bosatta invånarna 30%. De svenska församlingarna beviljas ett minoritetstillägg om 2,1 %-enheter, som läggs till anslaget. Under ledning av kontraktsprosten fördelar de svenska församlingarna sin totalresurs sinsemellan före utgången av maj. Fördelningen fastställs av kyrkorådet. 

De finska församlingarnas anslag fördelas mellan församlingarna på så sätt att medlemsantalet utgör 70 % och de på respektive område bosatta invånarna 30 %. Medlemsantalet beräknas så att antalet församlingsmedlemmar i åldersspannet 0–18  höjs med 30%. Till grund för fördelningen läggs centralregistrets senaste statistikuppgifter.

Tuomiokirkkoseurakunta får för den verksamhet som betjänar hela samfälligheten ett anslag vars storlek uppgår till 2,1 % av de finska församlingarnas anslag.

Församlingarna och det gemensamma församlingsarbetet får ett lokalanslag som ska täcka en del av de interna hyrorna.

 

Nuvarande principer för fastställande av internhyrorna

Syftet med internhyran är att kostnaderna (byggande, ägande, underhåll) för alla lokaliteter rättvist hänförs till den instans som använder utrymmen. På så sätt kan man klarlägga tjänsternas reella kostnad och samtidigt sporra användarna till att kritiskt analysera sitt behov av verksamhetsutrymmen och att så effektivt som möjligt använda sina lokaler.

Samfälligheten beräknar internhyran på basis av lokalernas egenskaper så att lokaler som församlingen använder prissätts utgående från de egenskaper som verksamheten kräver. Kalkylen görs av Haahtela Oy. Den nuvarande modellen för kalkylering av internhyran består av följande element: 1) underhållsvederlag 2) reparationsvederlag och 3) grundförbättringsvederlag. Underhållsvederlaget täcker kostnaderna för lokalernas fortlöpande underhåll. Med reparationsvederlag avses det årliga slitage som gäller byggnadsdelar och system. Grundförbättringsvederlaget/kapitalhyran avser ersättning för det kapital som binds till byggandet.

Hyran justeras årligen procentuellt på samfällighetsnivå. Dessutom beaktas årligen de förändringar som skett i fråga om de lokaler som står till församlingarnas förfogande. Hyreshöjningarna har alltid gjorts schab-lonmässigt. Till grund för hyreshöjningarna har man använt Statistikcentralens uppgifter om den generella kostnadsnivån. Problemet med detta förfaringssätt är att det inte nödvändigtvis återspeglar utvecklingen i fråga om fastighetsbyråns underhållskostnader. En avsevärd del av fastighetsbyråns anskaffningar bygger på avtal och upphandlingarna varierar från år till år beroende på vilka underhållsåtgärder som vidtas. Detta innebär att en höjning av den externa kostnadsnivån inte nödvändigtvis ger en korrekt bild av hur fastighetsbyråns egna underhållskostnader utvecklas.

På senare tid har den nuvarande modellen blivit mer utmanande då  behovet av inbesparingar i församlingarnas och de gemensamma tjänsternas ekonomi blivit allt större och det skett förändringar i antalet verksamhetslokaler. Bägge processerna har sina utmaningar, fastställande av hyresnivån och fördelningen av anslagen. Problemet vid fastställandet av hyrorna är att den kalkylmässiga hyran och internhyran inte motsvarat de reella kostnaderna. Ingen avstämning har gjorts i samfällighetens bokföring. Principen för beräknande av internhyran är inte transparent. Den centrala bristen i nuvarande modell är att den inte ger en helhetsbild av de reella kostnaderna för samfällighetens fastigheter som omfattas av internhyran. Detta har gjort det svårare att besluta om vilka utrymmen man ska avstå från.

 

Församlingarnas personal och de disponibla lokalerna i relation till medlemsantalet och de på församlingarnas område bosatta personerna

I nedanstående tabell visas antalet församlingsmedlemmar och invånare på församlingarnas områden per 31.12.2020. Tabellen visar församlingarnas tillgängliga lokaler (m²) samt relationen mellan församlingarnas personal och utrymmen i relation till medlemsantalet och antalet personer som bor på församlingens område. 

 

Sakkunniggruppens förslag om specialtillägg och utjämning av anslaget för skriftskolarbete

Sakkunniggruppen som berett planen för tryggande av verksamhetsförutsättningarna gick under våren 2021 igenom de gällande grunderna för beviljande av specialtillägg och diskuterade det framtida behovet av sådana grunder. Sakkunniggruppen anser att det fortfarande är motiverat att betala ut ett specialtillägg till Tuomiokirkkoseurakunta, ett minoritetstillägg till de svenska församlingarna samt ett tillägg för arbete på främmande språk.

Diakonianslaget ska i fortsättningen ingå i ett nytt behovsprövat anslag. Föreslås att tillägget för arbete på främmande språk bibehålls på nuvarande nivå (68 000 €/år) och föreslås att beloppet avdras från anslaget som reserveras för församlingarna innan resten av anslaget fördelas. Vidare föreslås att förfaringssättet ska vara detsamma i fråga om beloppet som reserveras prestationstillägg. 

I fråga om minoritetstillägget till de svenska församlingarna visar modelleringen att bibehållandet av grunderna för tillägget (2,1 % av samtliga församlingars helhetsanslag) vore orättvist med tanke på helheten då de övriga anslagsgrunderna och framför allt då totalanslaget som ligger till grund ökar (tidigare 2,1 % har beräknats på löne- och verksamhetsanslaget, nu ingår i grundbeloppet också det s k utrymmesanslaget). Därför föreslås att minoritetstillägget hädanefter beräknas enligt 1,6 %.

Arbetsgruppen föreslår att Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg bibehålls på nuvarande nivå, dvs 2,1 % av de finska församlingarnas totalanslag. Därmed kompenseras Tuomiokirkkoseurakunta för anslagsminskningen som den nya fördelningsmodellen och det slopade lokalanslaget innebär.

Den gällande fördelningsmodellen beaktar inte att skriftskolorna också kan ha deltagare från andra församlingar och att den arrangerande församlingen därmed också bekostar grannförsamlingarnas skriftskolor. Först tänkte man sig en fördelningsmodell där församlingarna får ett gemensamt anslag som i efterskott fördelas på församlingarna på basis av de reella kostnaderna för skriftskolorna. Eftersom anslaget är litet ansåg man att det är ändamålsenligare att anslaget inte separat tas upp i ramen och att kostnadsutjämningen i stället ska ske via intern fakturering mellan församlingarna i efterskott på basis av de förverkligade kostnaderna.

 

Sakkunniggruppens förslag gällande viktningen av medlemskap och ålder

Sakkunniggruppen föreslår att församlingarnas löne- och verksamhetsanslag fördelas mellan de finska och svenska församlingarna på så sätt att församlingarnas medlemsantal utgör 65 % och antalet personer som bor på respektive församlings område 35 %. Medlemsantalets andel har räknats och de på området bosattas andel har höjts (nu 70 % / 30 %). Förslaget är i linje med utvecklingsförslagen som inkom via Howspace.

Nu räknas medlemsantalet på så sätt att antalet församlingsmedlemmar i åldern 0–18 höjs med 30 %. Sakkunniggruppen föreslår att åldersspannet utökas till att omfatta också kategorin unga vuxna (19-29 –åringar). Genom att ändra åldersviktningen vill man fästa uppmärksamhet vid den åldersgrupp i vilken kyrkan för närvarande tappar särskilt många medlemmar. Den bredare åldersgaffeln fäster uppmärksamhet vid att detta är en stor och viktig åldersgrupp för församlingarna och kyrkan som helhet.

 

Sakkunniggruppens förslag till grund för fördelning av församlingarnas anslag.

Arbetsgruppen föreslår på basis av de presenterade synpunkterna och  erhållna förslagen att fördelningen av anslagen till församlingarna ska ske enligt följande principer:

 

1. Uppdelning på finska och svenska församlingar

a. avdras av de svenska församlingarnas minoritetstillägg 1,6 %

b. resten fördelas enligt följande kriterier:

                                                     i. församlingarnas medlemsantal 65 %

1. åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

                                                    ii. antalet bosatta på området 35 %

2. Fördelning av de finska församlingarnas anslag

a. avdras av Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg 2,1 %

b. lresten fördelas enlilgt följande kriterier:

                                                     i. församlingarnas medlemsantal 65 %

1. åldersviktning 0–29 –åringar30 %

                                                    ii. antal bosatta på området 35 %

c. Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg läggs till anslaget som ska fördelas

3. Fördelningen av de svenska församlingarnas anslag

a. de svenska församlingarnas minoritetstillägg läggs till anslaget som ska fördelas

b. anslaget delas mellan församlingarna enligt följande kriterier:

                                                     i. församlingarnas medlemsantal 65 %

1. åldersviktning 0–29 –åringar 30 %

                                                    ii. antal bosatta på området 35 %

 

Nedan visas hur de enskilda församlingarnas verksamhets- och löneanslag skulle förändras 2022 i relation till den givna budgetramen för 2022 (exkl. de prestationstilläggsandelar som senare överförs till församlingarna):

 

 

Då man granskar motsvarande siffror i relation till församlingarnas medlemsantal ser man hur modellen påverkar anslaget som euro/medlem:

 

	Jäsenet	Kehys yht. nykytilanne	Kehys yht. uusi malli	Kehys €/jäsen nykytilanne	Kehys €/jäsen uusi malli
Haagan seurakunta	13 979	1 562 012	1 756 644	112	126
Herttoniemen seurakunta	16 185	2 105 163	2 128 336	130	132
Kallion seurakunta	19 484	2 669 453	2 630 846	137	135
Kannelmäen seurakunta	13 889	1 707 881	1 819 595	123	131
Lauttasaaren seurakunta	13 031	1 558 926	1 575 414	120	121
Malmin seurakunta	49 751	6 051 952	6 371 969	122	128
Mikaelin seurakunta	16 924	2 252 726	2 310 139	133	137
Munkkiniemen seurakunta	10 493	1 307 989	1 251 775	125	119
Oulunkylän seurakunta	17 307	2 157 143	2 201 063	125	127
Paavalin seurakunta	13 847	1 821 191	1 876 890	132	136
Pakilan seurakunta	12 568	1 483 715	1 472 313	118	117
Pitäjänmäen seurakunta	8 805	1 042 835	1 125 747	118	128
Roihuvuoren seurakunta	17 913	2 380 618	2 249 143	133	126
Tuomiokirkkoseurakunta	30 242	5 272 029	4 708 626	174	156
Töölön seurakunta	26 766	3 573 326	3 358 439	134	125
Vartiokylän seurakunta	8 219	1 047 627	1 075 705	127	131
Vuosaaren seurakunta	16 743	2 117 057	2 225 427	126	133
Johannes församling	11 580	2 156 809	1 880 234	186	162
Matteus församling	5 132	795 664	785 028	155	153
Petrus församling	6 242	970 261	977 269	155	157

Då man granskar siffrorna är det ändå viktigt att beakta att man samtidigt också håller på att förändra grunderna för fastställandet av internhyrorna. Om internhyrorna (exkl. investeringsrelaterade icke aktiverade kostnader av engångsnatur=s k överföringar till driftsbudgeten) beaktas i kalkylen skulle församlingarnas kalkylmässiga siffror för 2022 se ut som följer:

De slutliga siffrorna för 2023 kan beräknas under våren 2022 sedan bokslutet för 2021 blivit klart. Samtidigt beaktas nedskärningarna som görs i totalanslaget från och med 2023.

 

Sakkunniggruppens förslag till nya grunder för fastställande av internhyrorna

Enligt förslaget ska internhyrorna fastställas på basis av de reella kostnaderna  (driftskostnader + årsreparationer + kostnader av engångsnatur) utökat med avskrivningarnan.

Till grund för beräknandet av de interna hyrorna ligger utfallet föregående år, med andra ord fastställs internhyrorna för 2023 på basis av de reella kostnaderna 2021 (ramen för 2023 bereds våren 2022 på basis av de fastställda siffrorna i bokslutet för 2021). 

I fråga om lokaler som hyrs upp externt står fastighetsavdelningen hädanefter som hyrestagare. För de ifrågavarande objekten fastställs internhyran på basis av de reella hyreskostnaderna till vilka läggs kostnaderna för underhåll av objektet (t ex el, vakttjänst mm).

 

Kommentarer och åtgärdsförslag som hänför sig till modigt tillsammans –utlåtandena och gäller grunderna för fördelning av anslag till församlingarna

 

Sex församlingar och en avdelning inom de gemensamma tjänsterna ansåg att den föreslagna nya fördelningsmodellen är rättvis och motiverad. Däremot ansåg fem församlingar att modellen är orättvis. Flera avdelningar inom de gemensamma tjänsterna ansåg att det är bäst att församlingarna tar ställning till fördelningsgrunderna för församlingarnas anslag.

 

Viktningen av medlemsantalet vs antalet bosatta på området då anslagsfördelningen

Den centrala frågan som togs upp i utlåtandena var hur antalet församlingsmedlemmar och antalet bosatta på församlingens område ska viktas vid fördelningen av anslagen. Nio församlingar understödde att de på området bosattas betydelse höjs från 30 % till 35 %. Sex församlingar ansåg att man inte borde minska församlingsmedlemmarnas betdelse från nuvarande 70 % eller att man t om borde höja denna procentsats från nuvarande nivå.

Några kommentarer gällande frågan om medlemmar vs på området bosatta: Kannelmäen srk konstaterade den föreslagna viktningen kan hjälpa församlingar med lägre uppslutning. Enligt utlåtandet gör modellen det möjligt att betjäna personer som inte hör till kyrkan, bl a resurser att välsigna och på annat sätt betjäna personer som inte hör till kyrkan. Lauttasaaren srk konstaterar att anslagen inte ska allokeras till personer som inte hör till kyrkan eftersom detta inte sporrar församlingen att växa. Roihuvuoren srk säger i sitt utlåtande att man vid fördelning av anslagen ska ha som mål att kyrkans medlemmar får en jämlik behandling.

Munkkiniemen srk säger i sitt utlåtande att den föreslagna ändringen av fördelningsgrunden är misslyckad eller orättvis eftersom ökningen av de på området bosatta personernas viktning i relation till antalet församlingsmedlemmar försämrar situationen för sådana små församlingar som ännu har ett högt medlemsantal. I Munkkiniemen srk konstaterar att helsingforsarnas behov och viljan att bättre än förr nå ut till icke medlemmarna är lovvärda mål, men att de nya fördelningsgrunderna inte är en rättvis metod eftersom systemet på intet vis tvingar eller styr de församlingar som profiterar av de nya fördelningsgrunderna att med det erhållna tilläggsanslaget försöka nå ut till personer som inte hör till kyrkan.

Herttoniemen srk konstaterar att man redan nu behöver tilläggsresurser för verksamheten bland invandrare. Mikaelin srk konstaterar att ökningen av de påområdet bosattas viktning förbättrar den svaga ekonomin hos församingar på invandrartäta områden och ger tilläggsresurser med vilka arbetet bland invandrarna kan utvecklas. I Mikaelin srk:s utlåtande konstateras också att modellen inte tillräckligt beaktar antalet invandrare på respektive område i relation till de övriga invånarna.

Pakilan srk anser att utgångspunkten borde vara att varje församling får minst hälften av de kyrkoskatter som uppburits på församlingens område.

I HR-avdelningens utlåtande ifrågasatte man om den föreslagna modellen sporrar till att öka antalet personer som hör till kyrkan och i vilken utsträckning församlingens socioekonomiska förhållanden beaktas. Avdelningen föreslår att man i modellen inkluderar incitament för åtgärder som ökar och upprätthåller finansieringen, t ex att öka medlemsantalet, att kyrkan syns i positiv dager och att stärka medlemmarnas engagemang. Synpunkterna som HR-avdelningen för fram är viktiga och bemodigt tillsammans –sakkunniggruppen analyserade dem noga våren 2021. Sakkunniggruppen konstaterade ändå att det är mycket svårt att mäta engagemang på ett jämförbart och jämlikt vis.

I internrevisionens utlåtande konstateras att en medlemsbaserad fördelningsgrund kunde sporra församlingarna till kontakt med nuvarande medlemmar och att hitta nya medlemmar. Vidare betonades att medlemmarnas kyrkoskatter spelar en avgörande roll då det gäller att trygga verksamhetsförutsättningarna.

De svenska församlingarna uttryckte i sina utlåtanden oro för att fördelningsgrunden inte är den samma som för de finska församlingarna eftersom de på området bosatta icke-medlemmarna inkluderas i de finska församlingarnas anslagskvot. Att korrigera denna obalans motiverar bibehållandet av de svenska församlingarnas specialtillägg vid sidan av de övriga motiverade skäl som framförts i utlåtandena.

För kyrkorådet gjordes på basis av dessa utlåtanden alternativkalkyler som visar hur anslagsfördelningen till församlingarna skulle förändras om medlemmarnas/de på området bosattas viktning bibehålls (70% - 30%) eller förändras så att medlemsantalet ges större betydelse (75% - 25 %) eller så att de på församlingens område bosatta viktning höjs tilll 40% procent, vilket är högre än i det ursprungliga förslaget (65 % - 35%) %). Dessutom utreddes anslagsfördelningen i en situation där anslagsfördelningen helt skulle baseras på församlingarnas medlemsantal.  

 

Ursprungsförslaget (medlemmar 65 %, på området bosatta 35 %)

 

 

Alternativkalkyl 1, nuvarande modell (medlemmar 70 %, på området bosatta 30 %)

 

 

Alternativkalkyl 2 (medlemmar 75 %, på området bosatta 25 %)

 

 

 

Alternativkalkyl 3 (medlemmar 60 %, på området bosatta 40 %) 

 

 

Alternativ 4 (medlemmar 100 %, på området bosatta 0 %)

 

 

 

 

Syftet med alternativkalkylerna är att på generell nivå visa hur olika viktningar inverkar på anslagsfördelningen mellan församlingarna. Kalkylerna är riktgivande och kalkylmässiga och visar hur förändringarna i anslagsfördelningen på basis av antalet medlemmar och på området bosatta personer per 31.12.2020. I kalkylerna har man medvetet inte som referensuppgift använt medlemsprognoserna för kommande år och/eller prognoserna för invånarutvecklingen på församlingarnas områden. Ju fler prognosvariablerna är desto större blir felmarginalen och då tjänar inte kalkylerna längre sitt syfte. Vår förhoppning är att det slutliga beslutet inte fattas på basis av enskilda kalkyler eller ur någon viss församlings perspektiv utan bygger på läget för hela kyrkan i Helsingfors.

 

 

Under aftonskolan den 25.11.2021 förde kyrkorådet en grundlig diskussion om hur medlemsantalet och de på församlingens område bosatta ska viktas vid anslagsfördelningen. Bland annat följande motiveringar framfördes:

För viktning av antalet bosatta talar:

• för kyrkans framtid är det avgörande att vi möter dem som inte hör till kyrkan. Detta överensstämmer också med riktlinjerna i digistrategin.

• i många verksamhetsformer t ex diakonin, frågar vi aldrig om klienten hör till kyrkan. På vissa församlingars område är andelen invandrare stor och medlemsantalet sjunkande.

• vår verksamhet omspänner hela Helsingfors och alla helsingforsare. Vi har också ett missionsuppdrag på vårt område.

• undersökningar visar att ålderskategorin 0-29 åringar har en avgörande betydelse med tanke på församlingsadhesionen och medlemskapet i kyrkan.

• att vikta in de på området bosatta med 35 % hjälper församlingar med lägre adhesion. Ett tilläggsanslag ger resurser t ex för välsignelse av personer som inte hör till kyrkan och för andra tjänster.

• detta förhindrar att församlingarna på invandrartäta områden förfördelas vid anslagsfördelningen och ger dem tilläggsresurs bl a för utveckling av invandrararbetet.

 

För viktning av medlemskapet talar:

• medlemmarna som betalar ”medlemsavgift” måste garanteras högklassiga tjänster. De följande åren kommer medlemmarna sannolikt att allt oftare fråga vad de egentligen får medlemsavgiften de betalar.

• grunderna för anslagsfördelningen måste ge församlingarna incentiv att växa och därför måste församlingarna själv kunna påverka kriterierna så att församlingen genom optimalt agerande premieras för sina insatser med vilka medlemsantalet höjts. 

• att ge större vikt åt antalet bosatt på området i relation till antalet medlemmar försämrar ytterligare läget för små församlingar med högt medlemsantal. Det är oklart hur ett större antal icke medlemmar belastar församlingen ekonomiskt och medför ett behov av tilläggsfinansiering.

• systemet varken förpliktar eller styr de församlingar som profiterar av de nya fördelningsgrunderna till att använda tilläggsanslaget för att explicit möta ickemedlemmar. Ett bättre alternativ vore ett projektanslag som sporrar församlingen till att utveckla metoder med vilka den kan möta ickemedlemmar, projektanslaget skulle kräva en plan och medföra rapporteringsskyldighet.

• det finns ingen mekanism som säger att ickemedlemmarna automatiskt medför betydande kostnader för församlingarna i Helsingfors. En analys av boksluten och nyckeltalen ger en bild av att kostnaderna som ickemedlemmarna förorsakar är så obetydliga att de knappt kan spåras.

• verksamheten styrs av helsingforsarnas behov. Antalet ickemedlemmar på området definierar ändå inte i vilken utsträckning församlingen jobbar för denna målgrupp och hur stor ekonomisk resurs som används för ändamålet.

• då kyrkans medlemsantal fortsätter att sjunka leder detta till att församlingar med låg medlemsfrekvens gynnas allt mer. Den föreslagna nya fördelningsgrunden (65%/35%) skulle ytterligare öka denna obalans.

• på basis av församlingarnas budgetar kan man dra slutsatsen att ju lägre kyrkotillhörigheten varit desto högre har personalkostnaderna de senaste åren varit. Det verkar som om anslagsförmånen kanaliserats till den normala församlingsverksamheten som närmast betjänar medlemmarna.

 

På basis av församlingarnas utlåtanden och kyrkorådets aftonskola kan man tydligt notera att det finns goda argument för att i högre grad beakta medlemsantalet och antalet invånare på området. Det råder också oenighet om hur viktningen ska ske. 

Eftersom flera stora reformer just nu pågår i helsingforsförsamlingarna, bl a på grund av modigt tillsammans –processen, är det motiverat att nu primärt satsa på sådana ändringar som är viktiga med tanke på framtiden och som parterna kan enas om. Därför är det motiverat att bibehålla viktningen (70 % - 30 %)av medlemsantalet och de på området bosatta under perioden 2023-2025.

I varje händelse är det skäl att fortsättningsvis utveckla fördelningsprinciperna. Det är viktigt att göra en omfattande analys av vad som är viktigt med tanke på kyrkans framtid och hur man genom anslagsfördelningen bäst svarar mot dessa behov. Analysen torde ingå i den s k millenialsutredningen.

 

Särskilda tillägg

I svaren gällande grunderna för anslagsfördelningen betonades Tuomiokirkkos specialtillägg. Oulunkylän srk och Kallion srk understöder att Tuomiokirkkoseurakunta på grund av sina särskilda åligganden beviljas ett specialtillägg. Mikaelin srk vill att grunderna för tillägget ska tydliggöras. Töölön srk ansåg att också Töölön srk kunde vara berättigad till ett centrumtillägg med motiveringen att också Töölön srks kyrkor är populära då det gäller förrättningar och evenemang vilket medför ett ansenligt personalbehov. 

Tuomiokirkkoseurakunta konstaterar att om man vill trygga arbetet i centrum måste centrumtillägget höjas. Då turismen bidrar till att balansera församlingens ekonomi kan Tuomiokirkko srks specialanslag delvis finansieras med intäkter från turistverksamheten. Mikaelin srk påpekar att turistverksamheten i Domkyrkan och Tempelplatsens kyrka borde skötas av samfälligheten och att intäkterna borde läggas till helhetsramen. Töölön srk påpekar att kyrkolagen, kyrkoordningen samt beslut från domkapitlet och förvaltningsdomstolen entydigt fastställer att besökarintäkter ska tillfalla lokalförsamlingen. 

Viktning enligt åldersgrupp

Utvidgning av åldersgruppsviktningen från 0-18 –åringar till 0-29 –åringar vann stort understöd. 11 utlåtanden förordade detta. Tre församlingar ansåg att det vore bättre att bibehålla den nuvarande viktningen (0-18).

Oulunkylän srk ansåg att ett gott konkret alternativ vore att som fördelningsgrund använda den för kyrkan så utmanande åldersgruppen och att viktningen också skulle utsträckas till kategorin 19-29-åringar. Kannelmäen srk ansåg att man vid viktningen måste beakta barn, unga, unga vuxna och barnfamiljer. Kallion srk understöder att åldersgruppen utvidgas till att omfatta 0-29 –åringar men vill att viktningen också ska beakta ickemedlemmarna.

Vuosaaren srk påpekar att gruppen 0-18 –åringar använder sin hemförsamlings tjänster medan gruppen 18-29 –åringar söker sig till den församling som erbjuder sådana tjänster som åldersgruppen är intresserad av. Vuosaaren srk understödde därför att åldersgrupperingen vid viktningen bibehålls (0-18). I förvaltningsavdelningens utlåtande konstateras att viktningen av kategorin unga vuxna är bra och att kyrkorådet kunde uppmana församlingarna till att använda en del av anslaget för att nå ut till unga vuxna och därefter rapportera hur försöket utfallit.  

 

Övriga kommentarer

Herttoniemen srk och Matteus församling framhåller vikten av att man i fördelningsgrunden beaktar ungdomar i skriftskolålder.

I två utlåtanden var man bekymrad över att diakonin inte beaktas i de nya fördelningsgrunderna. Vuosaaren srk konstaterar att reformen pågått en tid redan och att den tidigare viktningen av diakonin nämnts då de nya fördelningsgrunderna diskuterats.

 

Kommentarer och förslag gällande hyresgrunderna som nämns i modigt tillsammans –förslagen

Förslaget till nya principer för fastställande av hyran ansågs i regel vara tydligt och rättvist. I 13 svar ansågs förslaget vara rättvist medan man i åtta svar ansåg att förslaget var problematiskt/oklart.  

I fråga om nuvarande grunder för de interna hyrorna konstaterar Pakilan srk: ”Grunderna för de interna hyrorna är inte transparenta. Församlingen varken ser eller förstår vilka de reella kostnaderna för lokalerna är. Hyrorna bygger inte heller på de reella kostnaderna. Hyran för lika stora och gamla lokaler kan variera mycket från församling till församling.” Kannelmäen srk är delvis inne på samma linje och konstaterar att grunderna för internhyrorna måste uppdateras och att förvaltnings- och underhållskostnaderna måste specificeras och fastighetsavdelningens kostnader måste presenteras i sin helhet.

Petrus församling konstaterar att förslaget till nya grunder för internhyrorna är tydligt och rättvist och sporrar församlingarna till att se över sina lokaler. Petrus uppskattar principen att budgetansvaret läggs så nära användaren som möjligt för att inbesparingar ska kunna göras och god ekonomisk praxis premieras. Töölön srk anser principerna tydliga eftersom fastighetsavdelningens administrativa kostnader separeras från internhyran. Töölön srk konstaterar att planen är rättvis och sporrar församlingarna till att bättre se över sin kostnadsstruktur. 

Tuomiokirkkoseurakunta anser att de nya hyresprinciperna är enkla, transparenta och tydliga. I utlåtandet konstateras också att det krävs noggranna beräkningar av kostnaderna/lokal för att man ska få en bild av hur de nya hyresprincipernas reellt påverkar församlingens ekonomi. 

Paavalin srk anser att tidsschemat för hyresreformen är realistisk och konstaterar samtidigt att det är viktigt att man inte längre behöver särskilja de sakrala utrymmena i internhyran. Haagan srk understöder att vi frångår lokalanslaget men konstaterar samtidigt att detta måste ske på ett rättvist sätt. Pitäjänmäen srk är likaså orolig för att de verkliga kostnaderna efter att lokalanslaget slopas fortfarande är höljda i dunkel.

Gemensamma församlingsarbetet ser det som viktigt att vi hittar tydliga och transparenta principer för fastställande av internhyra.

Johannes församling upplever det som problematiskt att den nya modellen inte beaktar att församlingarnas kyrkor varierar i storlek vilket församlingarna inte kan påverka.

Herttoniemen srk är bekymrad över att det i förslaget inte finns närmare beräkningar av den långsiktiga kumulativa effekten och ingen jämförelse mellan församlingarna..

Överlägset mest oro och förvirring orsakade frågan om avskrivningarnas inverkan på internhyran. Matteus församling anser att det är orättvist att församlingarna ska stå för avskrivningar, reparationer och anskaffningar. Kallion srk framhåller att det är en omstörtande systemförändring om avskrivningarna läggs på den enskilda församlingen. Därför förutsätter församlingen att det görs försökskalkyler som kan läggas till grund för församlingarnas beslut. Kallion srk konstaterar också att avskrivningarna också ska gälla de kyrkor som nyligen renoverats.

Oron gällande avskrivningar, renoveringskostnader och anskaffningar är lyckligtvis obefogad eftersom avskrivningarna och icke aktiverade renoveringskostnader av engångsnatur (s k överföringar till driftsekonomin) ingått i internhyran också i nu gällande modell. I Haahtelas komplicerade schablon för beräknande av internhyra allokeras avskrivningarna inte nödvändigtvis till den församling som använder ifrågavarande utrymme men, motsvarar ändå också i nuvarande modell de totala avskrivningarna på församlingarnas utrymmen.

Detta framgår av nedanstående tabell:

 

 

Under 2020 uppgick församlingarnas internhyror till 12,760 mn €. De direkta fastighetskostnaderna inklusive driftskostnader för verksamhetslokaler och renoveringskostnader av engångsnatur uppgick till 9,992 mn €. Avskrivningarna på de lokaler som församlingarna disponerar uppgick till 2,901 mn €. Driftskostnaderna, överföringarna till driftsekonomin och avskrivningarna var alltså sammanlagt 12,893 mn €. Således täckte församlingarnas internhyror kostnaderna och avskrivningarna nästan helt, differensen var endast 0,132 mn €. Beaktas bör att fastighetsavdelningens personalkostnader, till den del de gäller församlingarnas lokaler, år 2020 uppgick till 0,916 mn €. Enligt nuvarande modell ingick dessa kostnader inte i internhyran och gör det inte heller i den nya modellen.

Avskrivningarna beaktas automatiskt i nuvarande modell och i de nya hyresprinciperna också i fråga om nyligen slutförda objekt. Samfälligheten tillämpar linjära avskrivningar. Således återstår alltså ännu 4/5 av avskrivningarna för en kyrka som renoverades för 10 år sedan eftersom avskrivningstiden för kyrkor är 50 år. Om kyrkan tagits i bruk först detta år skulle de linjära avskrivningarna börja då byggnaden aktiverades. När övergången till det nya beräkningssystemet för internhyran sker har alltså ingen betydelse

Däremot måste de s k diskontinuitetspunkterna som nämns i Lauttasaaren srks utlåtande beaktas vid övergången till de nya principerna för fastställande av internhyran. Detta görs för att exempelvis överföringar av engångsnatur till driftsekonomin inte av misstag debiteras dubbelt. Internrevisionen påpekar att avskrivningsplanens inverkan på avskrivningarnas storlek måste beaktas, särskilt då internhyran för 2024 fastställs, eftersom man till grund för hyran då använder avskrivningarna 2022 och dessa det i dessa avskrivningar ingår en betydande andel avskrivningar av engångsnatur som gjordes den 1.1.2022,vid övergången till den nya avskrivningsplanen. Storleken på avskrivningarna 2024 måste fastställas på basis av ett normalt år för att undvika överfakturering. Då engångsavskrivningarna vid övergången till den nya avskrivningsplanen ökar för år 2022 ska detta inte påföras internhyrorna.

Specificeringen av administrations- och underhållskostnaderna, som nämns i Kannelmäen srks utlåtande är likaså ett bra förslag som kan tas i bruk vid övergången till den nya modellen. 

Munkkiniemen srk konstaterar: ”Modelleringen av kyrkornas renoveringskostnader och inverkan på internhyrorna saknas. Därför är det svårt att få en helhetsbild”. Synpunkterna som Munkkiniemen srk framför är väsentliga och viktiga och har beaktats i de beräkningar som i september 2021 i försökssyfte gjordes för renoveringen av Drumsö kyrka för att se vilken inverkan kostnaderna har på Lauttasaaren srks internhyra på grund av de stigande avskrivningarna och driftskostnaderna.

I oktober-november 2021 gjorde fastighetsavdelningen inför behandlingen i kyrkorådet motsvarande modelleringar för alla investeringar och renoveringar av engångsnatur över 100 000 €. Beräkningarna gäller hela perioden 2021-2024

I modellen beaktas att renoveringskostnader som inte aktiveras i balansen och som är av engångsnatur ska periodiseras i internhyran över flera år för att undvika kostnadstoppar.

Arbetet med modelleringen fortsatte i december 2021. Ärendet presenteras under rubriken. ”Balansering av församlingarnas återstående verksamhetsanslag”.

 

Balansering av församlingarnas återstående verksamhetsanslag

Vid modelleringen av internhyrorna hösten 2021 visade det sig att församlingarnas verksamhetsanslag trots att kostnaderna av engångsnatur periodiseras, minskar avsevärt i några församlingar även om man inte ännu beaktat minskningen av helhetsanslaget som ska göras de kommande åren.

Internhyran har vid modelleringen beräknats på basis av bokslutet för 2020, med beaktande av att avskrivningarna under åren 2021-2024 ökar samt femårsmedeltalet för de kommande årens engångskostnader, periodiserade enligt den ursprungliga periodiseringsplanen.

 

 

 

För att underlätta församlingarnas ekonomi gjordes en alternativ modell i vilken kostnaderna av engångsnatur periodiserats över en längre tid:

• under 50 000 €:                                     1 år

• 50 000 – 100 000 €:        2 år

• 100 000 – 500 000 €:      10 år

• 500 000 – 1 000 000 €:  20 år

• över 1 000 000 €:                                  25 år

De detaljerade periodiseringsprinciperna för kostnader av engångsnatur framgår av bilagan.

Samtidigt höjdes Tuomiokirkkoseurakuntas procentsats med 0,2 till 2,3 %. Medlemsviktningen anpassades till nuvarande viktning i vilken medlemsantalets vikt utgör 70 % och de på församlingens område bosattas vikt utgör 30 %.

Efter ovan nämnda förändringar uppgår anslaget för församlingarnas verksamhet till:

 

 

 

 

 

Den negativa effekten på verksamhetsanslaget för vissa församlingar kunde genom dessa åtgärder lindras betydligt och kalkylerna blir därmed mer jämlika. Modellen leder ändå till att verksamhetsanslaget sjunker i sex församlingar, störst är försämringen i Johannes församling, Töölön srk, Vuosaaren srk och Tuomiokirkkoseurakunta.

Siffrorna i ovan beskrivna modell talar för införandet av ett balanseringsprogram enligt vilket före nedskärningarna i helhetsanslaget allokerar ett särskilt balanseringsanslag till de församlingar vars verksamhetsanslag i ramen för 2023 minskar i relation till 2022 (på basis av det kalkylerade medeltalet för kostnader av engångsnatur)  :

• år 2023 sammanlagt 500 000 €

• år 2024 sammanlagt 250 000 €

• år 2025 sammanlagt 125 000 €

Balanseringsanslaget dras från församlingarnas totalanslag innan resten fördelas mellan församlingarna.

Sedan församlingarnas totalanslag sänkts med 500 000 € är utgångsläget för 2023

 

 

 

 

Kalkylen visar att det som vid ändringen av anslaget återstår för själva verksamheten är ett negativt tal i följande församlingar: Kallio, Munkkiniemi, Roihuvuori, Töölö, Vuosaari, Tuomiokirkkoseurakunta samt Johannes församling. Då dessa församlingar delar på balanseringsanslaget för åren 2023-2025 i relation till den negativa anslagsförändringen fördelas balanseringsanslaget som följer:

Då balanseringsanslaget beaktas blir förändringen i verksamhetsanslaget 2023 som följer: 

 

 

Den slutliga fördelningen av balanseringsanslaget mellan församlingarna fastställs på basis av fastighetskostnaderna i bokslutet för 2021, lokalbehovet som församlingarna 2022 anger för 2023 samt medlemsantalet och antalet på området bosatta den 1.1.2022. De slutliga siffrorna fastställs då budgeten för 2023 bereds våren 2022.

Exempel på beräkning av interna hyror

2021 uppgick driftskostnaderna till 100 000 €, avskrivningarna till 150 000 € och grundrenoveringskostnaderna av engångsnatur till 300 000 €. Totalt utgör verksamhetslokalerna till 1 000 m². X församling använde 2021 alla till buds stående lokaler för sin verksamhet men meddelade den 28.2.2022 att nyttjandeprocenten ändrar 2023 eftersom 20 % av dessa lokaler överförs på en annan intern användare. Således använder X församling hädanefter 800 m² (=80 %) av de ifrågavarande lokalerna.  

Internhyran som påförs församlingen 2023 uppgår till 224 000 € ((driftskostnader 100 000 € + avskrivningar 150 000 €) x 80 % + kostnader av engångsnatur 300 000 € x 80 % x 10 %)).

 

Ekonomikonsult som bistår församlingarna

Utöver balanseringsprogrammet har församlingarna 2022 tillgång till en extern ekonomikonsult. Kostnaderna för konsulttjänsten täcks med medel som anvisats för verkställandet av modigt tillsammans projektet. 

Ekonomikonsulten ska bekanta sig med församlingarnas kostnadsstruktur och därefter hjälpa församlingarna att balansera ekonomin och hitta strukturella lösningar med vilka församlingarna kan anpassa kostnaderna till sitt disponibla verksamhetsanslag.

Församlingarna väljer själv sina balanseringsåtgärder, konsulten ska bara hjälpa församlingarna men inte styra församlingarnas balanseringsbeslut.

 

Principerna för fastställande av internhyran samt behovet av att finslipa vissa frågor som gäller anslagsfördelningen för 2026–2030

Församlingarnas utlåtanden och modelleringen visar att principerna för fastställande av internhyran måste finslipas under de kommande åren. Bland annat måste man ta ställning till om Domkyrkan och eventuella andra kyrkor som fungerar som landmärken ska ha någon form av specialstatus då internhyran beräknas (t ex partiell hyresbefrielse) och hur påverkar detta i så fall Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg och andel av helhetsanslaget.

Utredningsarbetet pågår under perioden 2022-2024 och på basis av resultatet kan beslut fattas i god tid före planeperioden 2026-2030.

 

Frågor som är specifika för Tuomiokirkkoseurakunta

I en till kyrkorådet riktad skrivelse, daterad den 7.12.2021, framför Tuomiokirkkoseurakuntas församlingsråd sin oro över de ekonomiska konsekvenser som modigt tillsammans –processen får för församlingen. I skrivelsen nämns bl a förslaget till de nya principerna för fastställande av internhyran och konsekvenserna av att lokalanslaget slopas. Dessutom hänvisar man till Tuomiokirkkoseurakuntas specialstatus i statistiken, bl a i fråga om gudstjänster och kyrkliga förrättningar.

Grunderna för Tuomiokirkkoseurakuntas specialtillägg har redan beskrivits. Utöver dessa har man sammanställt statistik över Tuomiokirkkoseurakuntas specialstatus (bilaga).

På basis av statistiken kan man konstatera:

Tuomiokirkkoseurakuntas andel av församlingarnas sammanlagda medlemsantal och av den på området bosatta befolkningen är för närvarande snäppet över 9 %. Andelen har systematiskt stigit framför allt på grund av utbyggnaden av Busholmen. Församlingen har nu drygt 1 500 fler medlemmar än i slutet av 2010 medan alla församlingars sammanlagda medlemsantal sjunkit med ca 40 000 personer. 

Samfällighetens statistiksakkunniga Aki Niemi har sammanställt Prime-uppgifterna om antalet vigslar och välsignande av äktenskap totalt och i respektive församling under perioden 2018-2020. I statistiken avses med begreppet församling församlingens lokaler. Tuomiokirkkoseurakuntas andel av alla vigselförrättningar i våra församlingars lokaler uppgick under denna period till 45 %.

 

 

 

	toimituksia				vuodessa		osuus (%) toimituksista
Seurakunta (tila)	2018	2019	2020	yht.	keskim.		2018	2019	2020	yht.
Tuomiokirkkosrk	402	375	232	1009	336		51 %	46 %	35 %	45 %
Töölö	89	90	70	249	83		11 %	11 %	11 %	11 %
Kallio	55	57	65	177	59		7 %	7 %	10 %	8 %
Malmi	24	25	37	86	29		3 %	3 %	6 %	4 %
Kaikki yhteensä	790	807	666	2263	754		100 %	100 %	100 %	100 %

 

Tuomiokirkkoseurakuntas kantorer spelar på uppenbart fler vigslar eftersom de per se också spelar vid de finska vigslarna i Johanneskyrkan.

Tuomiokirkkoseurakuntas andel av dem som deltar i olika evenemang är mycket stor i fråga om gudstjänster, kyrkliga förrättningar, konserter och andra evenemang. I Tuomiokirkkoseurakunta uppgick antalet nattvardsdeltagare 2017–2021 enligt Kyrkans statistiktjänst till över 100 000, vilket motsvarar 19 % av församlingarnas samtliga nattvardsbesökare.

Däremot är antalet evenemang i Tuomiokirkkoseurakunta inte överdrivet stort (undantaget vigslarna). Också i fråga om detta är de naturliga referensförsamlingarna Töölön srk (= nästan lika många medlemmar), grannförsamlingen Kallion srk samt vår största församling, Malmin srk. Malmi, Tuomiokirkkoseurakunta, Töölö och Kallio är våra fyra till medlemsantalet största församlingar.

Tabellen visar Tuomiokirkkoseurakuntas inbesparingar och hur de utnyttjats under perioden 2017–2022:

 

Tuomiokirkkoseurakunta specialtillägg uppgick år 2021 till 607 923 €. År 2020 var kostnaderna för Domkyrkan: 383 170 € underhållskostnader (driftskostnader + årsreparationer) och 288 263 avskrivningar. Under de kommande fem åren torde kostnaderna av engångsnatur i snitt uppgå till 42 675 €/år. Således är de genomsnittliga totalkostnaderna för Domkyrkan 714 108 €/år vilket är 106 185 € mer än det specialtillägg som Tuomiokirkkoseurakunta beviljats.  

 

Hörande av församlingarna

För att höra kyrkoherdarna för församlingarna vars verksamhetsanslag minskar mest på grund av den nya anslagsfördelningen och de nya principerna för fastställande av internhyran kallar kyrkorådets ordförande och samfällighetens direktör dessa kyrkoherdar till kyrkorådet. De berörda församlingarna är Tuomiokirkkoseurakunta, Töölön srk, Vuosaaren srk och Johannes församling.

På detta sätt ges de berörda kyrkoherdarna möjlighet att ge sina synpunkter på hur principerna för fastställande av internhyran borde utvecklas inför perioden 2026–2030. På basis av de muntliga framställningarna har kyrkorådet för avsikt att diskutera den utredning som under perioden 2022-2024 ska göras gällande principerna för internhyrorna och vissa specialfrågor gällande anslagsfördelningen.

 

Hörande av församlingarna

För att höra kyrkoherdarna för församlingarna vars verksamhetsanslag minskar mest på grund av den nya anslagsfördelningen och de nya principerna för fastställande av internhyran kallar kyrkorådets ordförande och samfällighetens direktör dessa kyrkoherdar till kyrkorådet. De berörda församlingarna är Tuomiokirkkoseurakunta, Töölön srk, Vuosaaren srk och Johannes församling.

På detta sätt ges de berörda kyrkoherdarna möjlighet att ge sina synpunkter på hur principerna för fastställande av internhyran borde utvecklas inför perioden 2026–2030. På basis av de muntliga framställningarna har kyrkorådet för avsikt att diskutera den utredning som under perioden 2022-2024 ska göras gällande principerna för internhyrorna och vissa specialfrågor gällande anslagsfördelningen.

I början av den kommande utredningen hörs också de övriga församlingarna i Helsingfors och deras synpunkter på vilka frågor som ska beaktas i utredningen.

Tuomiokirkkoseurakunta, Töölön och Vuosaaren seurakunta samt Johannes församling har getts möjlighet att lämna in förhandsmaterial till kyrkorådet. Tuomiokirkkoseurakunta har levererat ett dokument som presenteras i bilagan

Bilagor

3	Lapsivaikutusten arviointi
4	Kertaluonteisten kulujen jaksotusperiaatteet