Församlingsrådet i Matteus församling
Protokoll 11.02.2020/Paragraf 20

270/2020

 

20 §	Modigt tillsammans 2023 - begäran om respons

 

Beslutsförslag

Tf kyrkoherde Fred Wilén

1)   antecknar projektet Modigt tillsammans för kännedom

2)   Ärendet behandlas vid mötet 12.3.2020

 

Behandling

 

Beslut

Enligt förslaget.

 

 

 

Redogörelse

Nedan stående beredningstext är skriven av samfällighetens direktör Juha Rintamäki, och presenterar projektet Modigt Tillsammans 2023.

Projektet är centralt för alla enheter inom samfälligheten och kommer att i olika sammanhang regelbundet behandlas i församlingsrådet under detta år.

Församlingsrådet ombeds uttala sig gällande de frågor som finns i slutet av beredningen. Alla frågor är dock inte riktade till församlingsrådet, och frågorna har olika tyngd.

Föreslås att församlingsrådet fokuserar på frågorna 3, 6, och 9, samt vid behov 10.

Svaren skall vara inlämnade 15.3 vilket innebär att församlingsrådet kan arbeta med frågan vid sammanträdet 12.3.

2.3. Modigt tillsammans som en del av strategiarbetet

Modigt tillsammans är rubriken för helsinforsförsamlingarnas och sam-fällighetens gemensamma tjänsters strategiarbete. Modigt tillsammans -konceptet sporrar bokstavligen till att fördomsfritt och aktivt söka verk-samhetsmetoder som överskrider församlings- och arbetsområdesgränserna. Strategiarbetet ska per definition vara en kontinuerlig process. Modigt tillsammans är en del av strategiprocessen till år 2022 då den gemensamma målbilden ska vara realiserad.

I strategiarbetet förverkligas lägesrummet, och KM-managementprojektet till en helhet som stöder Modigt tillsammans –processen.

Syftet med det nya arbetet är att tydliggöra och stärka församlingarnas verksamhetsförutsättningar och att skapa en stabil grund för kyrkans betydande närvaro i denna stad också då vi närmar oss 2030-talet.

Målbildsprocessen våren 2020

Under 2020 främjas Modigt tillsammans -processen bl.a. med hjälp av olika teman som byts ut månatligen. Temat för januari-februari är ovan nämnda rubrik: ”Varför ska kyrkan vara tillgänglig för dagens helsingforsare? Vilken roll spelar församlingen och samfälligheten i detta samanhang?” Det är alltså fråga om att skapa en gemensam målbild och att dessutom utveckla arbetsfördelningen mellan församlingarna och mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna.

I samfällighetens grundstadga (bilaga) anges samfällighetens uppgifter så som de fastställs på basis av KL 11:2 mom. 5. Uppgifterna som ska skötas av samfälligheten är alltså:

Den kyrkliga samfälligheten ska sköta de ärenden som gäller de till samfälligheten anslutna församlingarnas kyrkliga beskattning, fördelningen av kyrkoskatten och övriga gemensamma inkomster mellan församlingarna samt avgifterna till kyrkans centralfond samt kyrkans pensionsfond och budgeten, finansförvaltningen, bokföringen, boks-lutet och revisionen. (30.12.2015/1602)

Den kyrkliga samfälligheten ska dessutom sköta församlingarnas personalärenden som gäller

1) betalningen av löner och arbetsgivarprestationer, anmälningar som ankommer på arbetsgivaren och skötseln av lönebokföringen,

2) matrikelföringen, om inte något annat bestäms i denna lag,

3) ingående av tjänste- och arbetskollektivavtal och tolkningen av dem samt lokala lönejusteringar eller framläggande av förslag till lönejusteringar hos kyrkans arbetsmarknadsverk, (30.12.2015/1602)

4) förtroendemannaverksamheten, arbetarskyddet, företagshälsovården samt samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.

Den kyrkliga samfälligheten utövar beslutanderätten även i ärenden som gäller den enskilda församlingen och hör till kyrkofullmäktige, om inte beslutanderätten på det sätt som anges i 10 § har överförts på församlingarna.

Den kyrkliga samfälligheten beslutar också om inrättande av församlingarnas tjänster och om indragning av dem samt om församlingarnas fasta egendom och om överlåtelse av egendomen, om inte skötseln av dessa frågor i grundstadgan har anförtrotts församlingarna.

I grundstadgan kan det bestämmas att den kyrkliga samfälligheten även ska besluta i andra frågor som gäller förvaltning och ekonomi samt i stadgan nämnda uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten.

För att skapa en aktuell lägesbild ombads församlingarna hösten 2019 komma med förslag gällande arbetsfördelningen. Följande synpunkter accentuerades i svaren:

· det prosterivisa samarbetet måste målmedvetet utvecklas, personalens rörlighet över församlingsgränserna måste främjas och vid behov måste prosteriernas gränser ses över.

· det är skäl att överväga om pastorskansliernas uppgifter kunde koncentreras till prosterivisa servicecentraler eller till en enda gemensam servicecentral

· de digitala tjänsterna måste utvecklas.

· det är skäl att kritiskt granska personalstyrkan för hela Helsingfors.

· samarbetet mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna måste utökas och eventuella överlappningar avskaffas. Särskilt inom diakonin och fostran kunde vissa funktioner överföras på församlingarna

· kyrkan ska hädanefter söka sina samarbetsparters särskilt inom den tredje sektorn.

Modigt tillsammans som en del av strategiarbetet

Modigt tillsammans är rubriken för helsinforsförsamlingarnas och sam-fällighetens gemensamma tjänsters strategiarbete. Modigt tillsammans -konceptet sporrar bokstavligen till att fördomsfritt och aktivt söka verk-samhetsmetoder som överskrider församlings- och arbetsområdesgränserna. Strategiarbetet ska per definition vara en kontinuerlig process. Modigt tillsammans är en del av strategiprocessen till år 2022 då den gemensamma målbilden ska vara realiserad.

I strategiarbetet förverkligas lägesrummet, och KM-managementprojektet till en helhet som stöder Modigt tillsammans –processen.

Syftet med det nya arbetet är att tydliggöra och stärka församlingarnas verksamhetsförutsättningar och att skapa en stabil grund för kyrkans betydande närvaro i denna stad också då vi närmar oss 2030-talet.

Målbildsprocessen våren 2020

Under 2020 främjas Modigt tillsammans -processen bl. a med hjälp av olika teman som byts ut månatligen. Temat för januari-februari är ovan nämnda rubrik: ”Varför ska kyrkan vara tillgänglig för dagens helsingforsare? Vilken roll spelar församlingen och samfälligheten i detta sammanhang?” Det är alltså fråga om att skapa en gemensam målbild och att dessutom utveckla arbetsfördelningen mellan församlingarna och mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna.

I samfällighetens grundstadga (bilaga) anges samfällighetens uppgifter så som de fastställs på basis av KL 11:2 mom. 5. Uppgifterna som ska skötas av samfälligheten är alltså:

Den kyrkliga samfälligheten ska sköta de ärenden som gäller de till sam-fälligheten anslutna församlingarnas kyrkliga beskattning, fördelningen av kyrkoskatten och övriga gemensamma inkomster mellan församlingarna samt avgifterna till kyrkans centralfond samt kyrkans pensionsfond och budgeten, finansförvaltningen, bokföringen, bokslutet och revisionen. (30.12.2015/1602)

Den kyrkliga samfälligheten ska dessutom sköta församlingarnas personalärenden som gäller

1) betalningen av löner och arbetsgivarprestationer, anmälningar som ankom-mer på arbetsgivaren och skötseln av lönebokföringen,

2) matrikelföringen, om inte något annat bestäms i denna lag,

3) ingående av tjänste- och arbetskollektivavtal och tolkningen av dem samt lokala lönejusteringar eller framläggande av förslag till lönejusteringar hos kyrkans arbetsmarknadsverk, (30.12.2015/1602)

4) förtroendemannaverksamheten, arbetarskyddet, företagshälsovården samt samarbetet mellan arbetsgivaren och arbetstagarna.

Den kyrkliga samfälligheten utövar beslutanderätten även i ärenden som gäller den enskilda församlingen och hör till kyrkofullmäktige, om inte beslutande-rätten på det sätt som anges i 10 § har överförts på församlingarna.

Den kyrkliga samfälligheten beslutar också om inrättande av församlingarnas tjänster och om indragning av dem samt om församlingarnas fasta egendom och om överlåtelse av egendomen, om inte skötseln av dessa frågor i grund-stadgan har anförtrotts församlingarna.

I grundstadgan kan det bestämmas att den kyrkliga samfälligheten även ska besluta i andra frågor som gäller förvaltning och ekonomi samt i stadgan nämnda uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten.

För att skapa en aktuell lägesbild ombads församlingarna hösten 2019 komma med förslag gällande arbetsfördelningen. Följande synpunkter accentuerades i svaren:

· det prosterivisa samarbetet måste målmedvetet utvecklas, personalens rörlighet över församlingsgränserna måste främjas och vid behov måste prosteriernas gränser ses över.

· det är skäl att överväga om pastorskansliernas uppgifter kunde koncentre-ras till prosterivisa servicecentraler eller till en enda gemensam service-central

· de digitala tjänsterna måste utvecklas.

· det är skäl att kritiskt granska personalstyrkan för hela Helsingfors.

· samarbetet mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna måste utökas och eventuella överlappningar avskaffas. Särskilt inom diakonin och fostran kunde vissa funktioner överföras på församlingarna

· kyrkan ska hädanefter söka sina samarbetsparters särskilt inom den tredje sektorn.

Diskussionstema för januari-februari

Under januari-februari analyserar samfällighetens aktörer ”Varför ska kyrkan vara tillgänglig för dagens helsingforsare? Vilken roll spelar för-samlingen och samfälligheten i detta sammanhang?”- tema och de re-dan givna förslagen (inom parentes anges de som man särskilt hoppas ska svara) följande frågor

1. (Svarare)

2. Varför ska kyrkan vara tillgänglig för dagens helsingforsare? (alla)

3. Vilken roll spelar församlingen och samfälligheten i detta sammanhang? (alla)

4. Vilken av kyrkans styrkor och/eller oförytterliga karakteristik skiljer oss från övriga aktörer i stan? Varför finns kyrkan till här i Helsingfors? (alla)

5. Hurdana lösningar behövs för att en del av personalen ska kunna jobba för mer än en församling? (kyrkoherdarna, gemen-samma församlingsarbetets ledningsgrupp)

6. stället för pastorskanslierna kunde en servicecentral som betjäna-nar församlingsmedlemmarna inrättas. Ska servicecentralen:

a) betjäna hela Helsingfors

b) bara betjäna det egna prosteriet

c) bara betjäna den egna församlingen

d) annat alternativ, vilket?

7. Kyrkoherdarna ska dessutom i anslutning till fråga 6 ange vilka tjänster som hädanefter borde skötas: a) av församling, b) i sam-arbete prosterivis, c) centraliserad av samfälligheten?

8. Vad lärde oss utvecklingen och implementeringen av gravtjänst-portalen? Kan det vi lärt oss användas då vi börjar digitalisera tjänster som hänför sig till dop- och vigselförrättningarna? (kyrko-herdarna, gemensamma församlingsarbetets ledningsgrupp, fastighetsavdelningen/gravtjänsten, församlingarnas arbets-gemenskaper)

9. I församlingarnas respons påtalas att det finns en överlappning i fråga om det arbete som församlingarnas och de gemensamma tjänsterna utför. Hur ser överlappningen ut och hur kunde uppgifterna i fortsättningen skötas mer ändamålsenlig? Finns det inom

samfälligheten sådana gemensamma tjänster som helt eller delvis kunde slopas? (alla)

10. Finns det något annat som vi hädanefter borde göra bättre tillsammans? (alla)