Yhteinen kirkkovaltuusto (SE)
Protokoll 09.12.2021/Paragraf 108

663/2021

108 §

Storleken på samfällighetens totalresurs (verksamhetsbidrag), maximivärdet på investeringarna samt maximiamorteringarna på placeringsfastigheterna under perioden 2023-2030

 

Beslutsförslag

Kyrkofullmäktige besluter:

1.     att församlingarnas och de gemensamma tjänsternas totalresurs (verksamhetsbidrag) är:

a.     år 2023-25: 76 554 120 €/år

b.     år 2026-2028: 70 429 790 €/år

c.     år 2029-2030: 64 795 407 €/år

2.     att församlingarna och de gemensamma tjänsterna enligt gällande praxis har rätt att ackumulera inbesparingar och använda dessa till utgången av 2030. De i punkt 1 angivna totalresurserna inkluderar inte utnyttjandet av eventuella kumulativa inbesparingar.

3.     att då församlingarnas och de gemensamma tjänsternas kumulativa inbesparingar inte täcker det budgeterade/förverkligade underskottet tillämpas de principer för täckande av kumulativt underskott som presenteras i bilagan

4.     att det årliga nettomaximivärdet på samfällighetens investeringar (inkl fastighets- och ICT-investeringar) exklusive amortering på placeringsfastigheternas lån uppgår till:

a.     år 2023: 17 400 000 €

b.     år 2024: 10 000 000 €

c.     år 2025: 9 000 000 €

d.     år 2026: 8 000 000 €

e.     år 2027–2030: 10 000 000 €/år  

5.     att för amortering av samfällighetens placeringsfastigheters lån reserveras följande maximibelopp:

a.     år 2023: 3 800 000 €

b.     år 2024: 4 800 000 €

c.     år 2025: 4 600 000 €

d.     år 2026: 4 600 000 €

e.     år2027: 5 400 000 €

f.       år 2028: 4 900 000 €

g.     år 2029: 5 400 000 €

h.     år 2030: 5 200 000 €

6.     förbehåller sig rätten att justera totalresursen, investeringarnas maximivärde samt maximiamorteringarna på placeringsfastigheterna, om väsentliga förändringar sker i samfällighetens ekonomi.

Behandling

Förvaltningsdirektör Juha Silander presenterade ärendet.

Under behandlingen gjordes 42 inlägg.

Fullmäktige Raittinen understödd av Pynnönen föreslog att ärendet remitteras.

Ordförande avslutade diskussionen och gjorde följande omröstningsproposition: De som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar Ja och de som understöder förslaget om remittering röstar Nej.

Ordförande meddelade att 58 ja-röster, 13 nej-röster givits, tomt 2 och borta 18.

Förslaget om remittering förkastades.

Diskussionen fortsatte. Fullmäktige Lanamäki med stöd av Melin föreslog att ärendet bordläggs. Ordförande avslutade diskussionen och gjorde följande omröstningsproposition: Fullmäktige röstade om bordläggningen: fortsatt behandling Ja, bordläggning Nej.

Ordförande meddelade röstresultatet: Ja 61 och Nej 6 röster. Tomt 2, borta  22

Förslaget förkastades.

Behandlingen av ärendet fotsatte.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

 

Beslutshistoria

GKR 25.11.2021, 358 §

                  Beslutsförslag

                  Samfällighetens direktör Juha Rintamäki

                                    Kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige

7.     att församlingarnas och de gemensamma tjänsternas totalresurs (verksamhetsbidrag) är:

a.     år 2023-25: 76 554 120 €/år

b.     år 2026-2028: 70 429 790 €/år

c.     år 2029-2030: 64 795 407 €/år

8.     att församlingarna och de gemensamma tjänsterna enligt gällande praxis har rätt att ackumulera inbesparingar och använda dessa till utgången av 2030. De i punkt 1 angivna totalresurserna inkluderar inte utnyttjandet av eventuella kumulativa inbesparingar.

9.     att då församlingarnas och de gemensamma tjänsternas kumulativa inbesparingar inte täcker det budgeterade/förverkligade underskottet tillämpas de principer för täckande av kumulativt underskott som presenteras i bilagan

10. att det årliga nettomaximivärdet på samfällighetens investeringar (inkl fastighets- och ICT-investeringar) exklusive amortering på placeringsfastigheternas lån uppgår till:

d.     år 2023: 17 400 000 €

e.     år 2024: 10 000 000 €

f.       år 2025: 9 000 000 €

g.     år 2026: 8 000 000 €

h.     år 2027–2030: 10 000 000 €/år  

11. att för amortering av samfällighetens placeringsfastigheters lån reserveras följande maximibelopp:

i.       år 2023: 3 800 000 €

j.       år 2024: 4 800 000 €

k.     år 2025: 4 600 000 €

l.       år 2026: 4 600 000 €

m.   år2027: 5 400 000 €

n.     år 2028: 4 900 000 €

o.     år 2029: 5 400 000 €

p.     år 2030: 5 200 000 €

12. förbehåller sig rätten att justera maximivärdet på totalresursen, investeringarnas maximala nettovärde samt maximibeloppet som reserveras för amortering av placeringsfastigheternas krediter om det sker väsentliga förändringar i samfällighetens ekonomi.

Behandling

  Wiking Vuori föreslog med stöd av Anna Saurama att ärendet remitteras.

GKR röstade om remitteringsförslaget. Röstningsresultatet var:

12 medlemmar röstade för fortsatt behandling (Rolf Steffansson, Anni Järvilehto, Rakel Hiltunen, Pertti Sundberg, Riitta Asikanius, Risto Harju, Esa Ahonen, Otto Lehtipuu, Martina Harms-Aalto, Kristiina Kartano, Ami Lainela och Tuula Pontela)

2 medlemmar (Wiking Vuori och Anna Saurama) röstade för att ärendet remitteras för ny beredning.

                  Beslut

                                    Enligt förslaget.

 

Redogörelse

Den 18.3.2021 fastställde kyrkofullmäktige som ett led i modigt tillsammans –processen följande mål för den plan som ska utarbetas för att trygga verksamhetsförutsättningarna:

För att trygga verksamhetsförutsättningarna ska samfällighetens ekonomi ska vara i balans vid utgången av 2023. Till kommande släktled överlåts en sund ekonomi och tillräckliga resurser. En stark ekonomi ger oss förmåga att agera handlingskraftigt och effektfullt. Skatteintäkterna används ansvarsfullt och transparent. Den ekonomiska balanseringsplanen för 2022-2030 (del av tryggandet av verksamhetsförutsättningarna) gör det också möjligt att:

1.     förhindra att ett nytt strukturellt underskott uppstår. Årsbidraget ska täcka avskrivningarna f o m 2024

2.     placeringsberedskap utan att fastighetsplaceringarna underskrider 100 mn € före utgången av 2030.

Som en del av balanseringsåtgärderna enas vi om vilka investeringar vi avstår från och vad vi inte längre ska göra. Nya inkomstkällor, hyresintäkter, inträdesbiljetter, reklamytor i appar, penninginsamlingar och sätt att få intäkter via t ex kyrkocaféer genererar 5 mn €/år. Dessa intäkter stärker inkomstbasen och kompenserar det sjunkande medlemsantalet.   

Planen för tryggandet av verksamhetsförutsättningarna bereddes under våren 2021 av en arbetsgrupp som kyrkorådet tillsatt. Kyrkorådet sände arbetsgruppens slutrapport på remiss till församlingarna och de gemensamma tjänsterna.

 

Det ekonomiska nuläget

Bokslutet för 2020 uppvisade ett negativt verksamhetsbidrag (-82 mn €). Räkenskapsperiodens resultat (=periodens över-/underskott utan ändring av avskrivningsdifferensen) var -5,3 mn € (år 2019 var resultatet +9,7 mn €). Utan nettoförändring av värdeminskningarna , sammanlagt -6,7 mn €) hade resultatet varit 1,2 mn € positivt (-2,8). I budgeten var underskottet 14,1 mn €, således var utfallet exkl. nedskrivningar 15,3 mn g€ bättre än budgeterat. Församlingarnas och de gemensamma tjänsternas inbesparingar var i bokslutet för 2020 sammanlagt 9,4 mn €.

I den ursprungliga budgeten för 2021 (exklusive budgetändringarna 2021) var verksamhetsbidraget -87,2 mn €. I budgeten ingår utnyttjande av inbesparingar från tidigare år till ett värde av 4,7 mn €. Därefter återstår outnyttjade inbesparingar till värdet 4,7 mn €.

Investeringarna under planeperioden 2021-2023 var i den ursprungliga budgeten för 2021  68,0 mn € (brutto). Nuvarande fastigheter kräver årligen investeringar i storleksklassen 20-30 mn €. Delvis är investeringarna planerade att finansieras genom fastighetsförsäljning. Försäljningen har de senaste åren ändå inte lyckats så som budgeterat. För 2018-2020 budgeterades försäljningsintäkter om 13,0 mn € men utfallet blev endast 3,9 mn €.

Personalminskningarna har i mån av möjlighet skett genom naturlig avgång. Antalet årsverken och personalkostnader var i bokslutet för 2020 på samma nivå som 2015. Således har ingen betydande minskning skett. Vid beslutet om 2021 års budget fastställdes församlingarnas och de gemensamma enheternas årsverkeskvot för 2021-2023.

De framtida ekonomiska realiteterna

Församlingarnas skatteintäkter har bibehållits på oförändrad nivå i flera års tid. Att de beskattningsbara intäkterna på individnivå ökar har kompenserat medlemsbortfallet. I fortsättningen då medlemsantalet fortsätter att sjunka minskar också skatteintäkterna och då räcker inte det förbättrade sysselsättningsläget och den ekonomiska utvecklingen till för att kompensera följderna av det sjunkande medlemsantalet. Samtidigt om löner- och andra kostnader stigit så gott som årligen (2020 minskade verksamhetskostnaderna undantagsvis, främst p g a coronapandemin). Då församlingarnas ekonomi skärps till följd av långsamt sjunkande skatteintäkter måste samfälligheten reducera sina verksamhetskostnader

 

I resultaträkningen utgör personalkostnaderna ca 57,9 % av verksamhetskostnaderna. Således kan betydande inbesparingar uppnås genom att anpassa personalstyrkan. De tidigare identifierade utmaningarna vid anpassandet av personalstyrkan är bl a församlingsverksamhetens organisation och tjänstestruktur som märkbart försvårar möjligheterna att smidigt överföra personal från mellan församlingarna och samfällighetens enheter. Inom organisationen finns också en tendens att hålla fast vid invanda modeller.

Kyrkans centralfond svarar för betalningen av kyrkans pensioner. Pensionerna finansieras medpensionsavgifter som uppbärs av församlingarna på basis av lönebeloppet, en pensionsfondspremie som utgår från kyrkoskatteintäkterna och med avkastningen på pensionsfondens medel. Enligt kyrkomötets beslut är pensionsfondspremien 5 %. Av kyrkans pensionsansvar saknar nästan 4.9 mrd € täckning. De stora årskullarna går i pension samtidigt som personalstyrkan minskar. Detta innebär att intäkterna inte räcker för att finansiera pensionerna och att man därför måste vara beredd på att församlingarnas pensionsavgift höjs. 

Församlingarna har kunnat slopa vissa verksamhetslokaler men man har misslyckats med att sälja den frigjorda kapaciteten. I den fastighetsmassa som ska säljas ingår kyrkor och andra utmanande objekt som man inte med kort varsel hittar köpare för. Erforderliga reparationer och grundrenoveringar har inte gjorts på grund av fastighetsavdelningens resursbrist och att anslagen under åren 2016-2018 skars ner. Således har det uppstått en renoveringsskuld och trycket på att vidta åtgärder har nått en nivå som enligt den ekonomiska prognosen inte tillmötesgås. Ett konkret exempel är kyrkorna.

Helsingforsförsamlingarna förfogar över 39 kyrkor vars avskrivningstid, räknat per från den 1.1.2022 är 50 år (för närvarande 60 år). Detta innebär samtidigt att man med 1-1,5 års intervall borde renovera en kyrka. Det kostar alltid flera miljoner att renovera en kyrka (5-20 mn €, beroende på projektets omfattning). Detta är ekonomiskt ohållbart. Vi förbrukar våra resurser och för kommande generationer finns bara kyrkorna kvar men inga resurser med vilka dessa kunde hållas i skick. Den renovering som nu gjorts är inte en lösning för tid och evighet. Dessutom äger samfälligheten en stor fastighetsmassa som också borde minskas radikalt. Om vi inte är beredda att avstå från kyrkorna borde all verksamhet i praktiken koncentreras till kyrkorna så att man kan avstå från alla andra lokaler.    

Om samfällighetens investeringsnivå inte dämpas under de kommande åren och alla investeringar görs till fullt belopp minskar samfällighetens före utgången av nästa mandatperiod, under perioden 2021-2026 med 133,8 mn €. I så fall återstår vid utgången av 2026 endast 52,5 mn €. Den nedåtgående trenden fortsätterunder perioden 2027-2030. I slutet av 2030 återstår endast 3,7 mn €. I kalkylen har verksamhetskostnaderna årligen minskats med 1,5 %.    

Totalresursen och de årliga investeringarnas maximibelopp, nuläge

Totalresursen ska granskas via verksamhetsbidraget. Verksamhetsbidraget erhålls genom att från verksamhetsintäkterna avdra verksamhetskostnaderna och eventuella överföringar till driftsbudgeten. Överföringarna till driften hänför sig till projekt eller delprojekt som inte betraktas som investeringar.

Verksamhetsbidraget har varierat under perioden 2016-2020, vilket visas i nedanstående tabell

Följande tabell visar förverkligade investeringar under perioden 2016-2020

Fastighetsinvesteringarna har under de senaste åren varit avsevärt lägre än det av fastighetsavdelningen definierade investeringsbehov som legat till grund för investeringsbudgeten.

Amorteringen på investeringsfastigheternas lån har i kalkylerna upptagits separat sedan 2020. Amorteringarna är oftast investeringar och särskilt i de fall då fastighetsbolaget fonderar prestationerna. De ifrågavarande lånen lyfts för byggande av investeringsfastigheterna eller för renovering av dessa och ökar därmed värdet på samfällighetens placeringar. Amorteringarna bokförs i regel som ökning av anskaffningskostnaden för de ifrågavarande fastigheternas aktier.

Som investeringsintäkt betraktas intäkter från försäljning av bestående aktiva, exempelvis försäljning av byggnader, aktielokaler, fastigheter mm. Investeringskostnaderna minus investeringsintäkter utgör det som kallas investeringsnetto.

Ekonomiplanen för 2023-2030

Modellerna som utarbetats på basis av den ekonomiska prognosen visar att totalresursen under de kommande åren måste skäras ned radikalt och att värdet på de årliga investeringarna måste vara betydligt lägre än tidigare. Slutsatserna som dragits på basis av modellerna överensstämde med de ekonomiska riktlinjer som kyrkorådet tidigare fastställt.

De senaste åren har samfälligheten försökt balansera ekonomin gnom att minska verksamhetsbidraget med -1,5 % årligen. I stället för att göra strukturella förändringar har man alltså sparat med osthyvelmetoden. Anslagen måste framgent trappas ned stegvis med några års intervall. På så sätt styrs enheternas till att göra strukturella inbesparingar och minska sin personal.

I ekonomiplanen för 2023-2030 allokeras anslagsnedskärningarna, på basis av den ekonomiska prognosen till år 2023, 2026 och 2029. Verksamhetsbidraget sänks de ifrågavarande åren med 8 procent i relation till den tidigare nivån

I fråga om verksamhetsintäkterna har man beaktat att man i modigt tillsammans processen förutsätter en stegvis ökning om 5,0 mn € till år 2029. Utnyttjandet av de kumulativa inbesparingarna har kalkylmässigt beaktats i ekonomiplanen på så sätt att man årligen använder 0,600 mn € av besparingarna. Detta innebär att av inbesparingarna endast finns 0,5 mn € kvar år 2029. I verksamhetsbidraget som sänkts med 8 % har man inte beaktat användandet av tidigare inbesparingar. Till verksamhetskostnaderna har man lagt som engångskostnad 0,9 mn € anslagsreservering för ordnandet av församlingsval år 2026 och 2030 

Enligt revisorernas rekommendation frångår vi överföringarna år 2023 vilket innebär att projekt och anskaffningar som inte betraktat som investeringar härefter budgeteras direkt som kostnad i fastighetsavdelningens driftsbudget. Förändringen har beaktats då fastighetsavdelningens verksamhetskostnader fastställdes.

I finansieringsintäkterna har man beaktat möjligheten att placera 100 mn € till en årlig reell avkastning om 2 % och med beaktande av anvisningarna för placeringsverksamheten (i anvisningarna är målet för den reella avkastningen 2-3 %). De medel som frigörs från strukturerna har beaktats som en 9,1 mn € tillägg till placeringsfastigheternas hyresintäkter. Beloppet motsvarar den kumulativa ökningen av amorteringarna på placeringsfastigheternas lån från 2022 till 2030. På samfällighetens fastighetsplaceringar tillämpas principen att fastigheter som inte genererar minst den summa som motsvarar amorteringarna ska om möjligt avvecklas.

Anslagsnedskärningarna beaktas i den nya ekonomiplanens avskrivningsplan, som tas i bruk 2022. Avsiktligt har avskrivningarna inte sänkts ens för de senare åren trots att de reellt minskar då vi avstår från vissa fastigheter. Med denna lösning strävar vi ändå att följa försiktighetsprincipen eftersom den exakta försäljningstidpunkten för respektive fastighet inte går att fastställa i detta skede.

Utgångspunkten är att investeringsnettot är 10,0 mn €/år. Åren 2025 och 2026 utgör undantag från detta eftersom intäkterna från försäljningen av bestående aktiva beräknas uppgå till mer än normalt på grund av fastighetsförsäljningarna.

Ekonomiplanen bygger på att de likvida medlen vid utgången av 2030 är 123,2 mn €. Den av kyrkofullmäktige godkända målbilden stipulerar att fastighetsplaceringarna inte underskrider 100 mn € år 2030. Således följer ekonomiplanen något striktare linjer än det uppställda målet. Lösningen torde vara absolut nödvändig eftersom man vid uppgörandet av ekonomiplan för längre tid än 10 år måste vara beredd på oförutsedda förändringar. De prognoser för skatteutvecklingen som FCG Oy utarbetar har redan visat att Helsingfors samfällighets skatteintäkter minskar snabbare än man tidigare räknat med. De framtida prognoserna kan vara ännu sämre. Om t ex verksamhetsintäkterna under planeperioden årligen är 1 mn € lägre än budgeterat innebär det att kassamedlen minskar med 8 mn € till år 2030.

 

Under ekonomiplaneperioden är det särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid följande aspekter:

-        behovet av investeringar i det befintliga fastighetsbeståndet uppgår till ca 25 mn €/år. De föreslagna maximibeloppen kräver att vi målmedvetet avstår från vissa fastigheter för att därmed förebygga att renoveringsskulden växer  

-        det långsiktiga investeringsnettot får inte överstiga de årliga avskrivningarna.

-        om avkastningen från en enskild placeringsfastighet inte åtminstone motsvarar amorteringarna eller den förväntade avkastningen under de kommande åren inte anses tillräcklig ska samfälligheten avstå från fastigheten

-        det är viktigt att göra en tydlig plan för hur bestående aktiva ska säljas. Med hjälp av planen säkerställs att försäljningen sker planmässigt och i den takt som budgeten kräver. Försäljningen av bestående aktiva måste aktivt följas upp, t ex ingå i ledningens rapportering 

 

Om samfällighetens ekonomiska utveckling, särskilt i fråga om kyrkoskatterna skulle utvecklas bättre än väntat kan anslagsnivån vid behov omprövas under planeperioden. En förutsättning för detta är ändå att förbättringen är avsevärd och dess effekt sträcker sig långt in i framtiden. Om utvecklingen blir betydligt sämre än ramen anger måste anslagsnivåerna likaså omprövas. Det senare alternativet är dessvärre sannolikare än det första.

Kommentarer och förslag som hänför sig till modigt tillsammans processen

I fråga om nedskärningarna i totalresurserna uppgav 11 församlingar att de föredrar en stegvis nedtrappning med tre års intervall framom en fortsatt reducering enligt osthyvelprincipen. Sex församlingar föredrar en jämn minskning varje år. Tre församlingar tog inte ställning till detta alls. Tre av de gemensamma tjänsternas avdelningar förordade en stegvis nedtrappning av anslagen. Resterande enheter preciserade inte närmare sin åsikt i denna fråga.

Betydelsen av rätten att använda de kumulativa inbesparingarna betonades både i utlåtandena och vid de workshoppar som hölls under remissrundan. På basis av de synpunkter som framförts är det motiverat att rätten till de kumulativt ackumulerade inbesparingarna bibehålls i församlingarna och det gemensamma församlingsarbetet. Dessutom har de rätt att själv bestämma för vilka ändamål och inom vilken tid inbesparingarna används. 

Då beslut fattas om totalresursen är det också motiverat att fastställa riktlinjer för rätten att skapa ett kumulativt underskott. Anslagen kommer ofrånkomligen att permanent minska under de kommande åren vilket innebär att man måste vidta strukturella ändringar och att upprepade underskott efter att alla besparingar redan använts är oacceptabelt. I en situation där församlingen eller det gemensamma församlingsarbetet gör upp en budget som visar underskott som inte kan täckas med överskott från tidigare år måste den som gör budgeten samtidigt presentera en plan för hur det kumulativa underskottet ska täckas inom de tre år som följer på budgetåret. De tre följande budgetarna måste således visa överskott. Om församlingens eller gemensamma församlingsarbetets budgetutfall överstiger budgeten och de kumulativa inbesparingarna inte träcker underskottet måste den ifrågavarande aktören göra upp en plan för hur det kumulativa underskottet ska täcka under de tre år som följer på budgetåret. Också i detta fall ska aktörens budget visa överskott under de tre kommande åren. 

Tidtabell för behandlingen av modigt tillsammans budgetförslagen och beslutens omfattning

I planen för tryggandet av verksamhetsförutsättningarna görs upp var utgångspunkten att alla riktlinjer som gäller ekonomin ska fastställas för hela planeperioden 2023-2030. På basis av modigt tillsammans utlåtandena har man ändå valt att ompröva detta beslut. 

Totalanslagets storlek, investeringarnas maximala nettovärde samt maxbeloppet för de anslag som reserveras för amorteringar är viktigt att besluta om för en planeperiod åt gången så att man kan göra långsiktig planering och målmedvetna strukturella beslut. Däremot är fördelningen av totalanslaget samt grunderna för anslagen till församlingarna kan fastställas för kortare tid. Det kortaste tidsintervallet är ändå en treårsperiod som motsvarar ekonomiplaneperioden.

Beredningen av budgeten för 2023 kan planmässigt inledas redan våren 2022 då totalresursens storlek och fördelningen av denna slutförts. Beslutsfattandet periodiseras för att skapa kompletterande modeller och kalkyler för fördelningen av församlingarnas anslag och för de interna hyrorna. De nya fördelningsprinciperna presenteras för kyrkorådet och ges till kyrkofullmäktige för beslut i januari 2022.    

Bilaga

26	Periaatteet kumulatiivisen alijäämän kattamiseen