Dynasty informationsservice Sökning RSS Helsingfors kyrkliga samfällighet

RSS-länk

Mötesärende:
https://hsrky-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetingitems&show=30

Möten:
https://hsrky-sv.oncloudos.com:443/cgi/DREQUEST.PHP?page=rss/meetings&show=30

Yhteinen kirkkovaltuusto (SE)
Protokoll 09.12.2021/Paragraf 109

Föregående ärende | Följande ärende Mötesärende i PDF-format

662/2021

109 §

Fördelningen av samfällighetens totalresurs (verksamhetsbidrag) under åren 2023-2025

 

Beslutsförslag

Kyrkofullmäktige

1.     slopar lokalanslaget f o m 2023

2.     besluter att samfällighetens helhetsanslag (verksamhetsbidrag) under perioden 2023-2025 fördelas som följer:

                                                    i.     år 2023:

                                                                   i.          församlingarna 54,40 %

                                                                  ii.          gemensamma tjänster 43,50 %

                                                                iii.          prövningsbaserat anslag 2,10 %

                                                   ii.     år 2024

                                                                   i.          församlingarna 54,90 €

                                                                  ii.          gemensamma tjänster 43,00 €

                                                                iii.          prövningsbaserat anslag 2,10 %

                                                 iii.     år 2025:

                                                                   i.          församlingarna 55,40 %

                                                                  ii.          gemensamma tjänster 42,50 %

                                                                iii.          prövningsbaserat anslag 2,10 %

3.     förbehåller sig rätten att justera helhetsanslaget och de beslut som senare fattas om arbetsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna förutsätter detta och förändringarna träder i kraft före 2026 eller om det inträffar betydande förändringar i samfällighetens ekonomi och förändringarna påverkar helhetsanslagets storlek under åren 2023-2025.

Behandling

Förvaltningsdirektör Juha Silander presenterade ärendet.

Under behandlingen gjordes 42 inlägg.

Fullmäktige Kopperoinen understödd av Ali-Löytty, Pohjalainen och Markula föreslog att ärendet remitteras.

Ordförande avslutade diskussionen och gjorde följande omröstningsproposition: De som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar Ja och de som understöder förslaget om remittering röstar Nej.

Ordförande meddelade röstresultatet: Ja 40 och Nej 27 röster. Tomt 0, borta  24.

Remitteringsföreslaget förkastades.

Behandlingen av ärendet fortsatte.

Fullmäktige Ali-Löytty med stöd av Kautonen och Kopperoinen föreslog att ärendet bordläggs. Ordförande avslutade diskussionen och gjorde följande omröstningsproposition: Fullmäktige röstade om bordläggningen: fortsatt behandling Ja, bordläggning Nej. Ordförande meddelade att ja-röster givits 37, nej-röster 29, tomt 0 och borta 25.

Bordläggningsförslaget förkastades. Diskussionen fortsatte.

Fullmäktige Perret med stöd av Kopperoinen, Pynnönen och Lassus föreslog gjorde följande förändring till punkt 2:

 

2023

församlingarna 54,90 %

gemensamma tjänster 43,00 %

prövningsbaserat anslag 2,10 %

2024

församlingarna 55,90 %

gemensamma tjänster 42,00 %

prövningsbaserat anslag 2,10 %

2025

församlingarna 56,90 %

gemensamma tjänster 41,00 %

prövningsbaserat anslag 2,10 %

 

Ordförande avslutade diskussionen och gjorde följande omröstningsproposition: De som stöder utgångsförslaget röstar Ja och de som stöder ändringsförslaget röstar Nej.

Ordförande konstaterade att 49 Ja –röster, 15 Nej –röster och 2 tomma röster avgetts. Frånvarande 25.

Utgångstörslaget godkändes.

Fullmäktige Perret lämnade avvikande åsikt.

Christoffer Perret ledde ordet undes Hana Mithikus inlägg.

Beslut

Beslutsförslaget godkändes.

 

Beslutshistoria

GKR 25.11.2021, 359 §

                  Beslutsförslag

                  Samfällighetens direktör Juha Rintamäki

Kyrkorådet föreslår att kyrkofullmäktige

1.     slopar lokalanslaget f o m 2023

2.     besluter att samfällighetens helhetsanslag (verksamhetsbidrag) under perioden 2023-2025 fördelas som följer:

a.     år 2023:

                                                          i.     församlingarna 54,40 %

                                                         ii.     gemensamma tjänster 43,50 %

                                                       iii.     prövningsbaserat anslag 2,10 %

b.     år 2024

                                                          i.     församlingarna 54,90 €

                                                         ii.     gemensamma tjänster 43,00 €

                                                       iii.     prövningsbaserat anslag 2,10 %

c.     år 2025:

                                                       i.          församlingarna 55,40 %

                                                     ii.           gemensamma tjänster 42,50 %

                                                    iii.          prövningsbaserat anslag 2,10 %

3.     förbehåller sig rätten att justera helhetsanslaget och de beslut som senare fattas om arbetsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna förutsätter detta och förändringarna träder i kraft före 2026 eller om det inträffar betydande förändringar i samfällighetens ekonomi och förändringarna påverkar helhetsanslagets storlek under åren 2023-2025.

Behandling

Beslut

Enligt förslaget

                 

 

Redogörelse

Nuvarande grunder för fördelningen av totalresursen

Anslagen fördelas på församlingarna och de gemensamma tjänsterna för att täcka verksamhets- och lokalkostnader samt löner. För varje huvudtitel (församlingsverksamhet, gemensam förvaltning, gemensamt församlingsarbete, begravningsväsendet och fastighetsväsendet) ges ett basanslag (ram) som årligen minskas eller höjs. Man kan också reservera tilläggsanslag som vid behov läggs till ramen. Ramen för de gemensamma tjänsterna fördelas inom respektive huvudklass på bindande nivåer. Församlingarnas anslag fördelas enlig en separat fördelningsmodell.

De diakonala utmaningarna för församlingarnas verksamhet beaktas genom att på anhållan i budgeten bevilja separata projektanslag för församlingarnas verksamhet. Anslagets totalbelopp kan maximalt uppgå till 2 % av verksamhetsanslaget.

Anslagen för 2021 och2022

Församlingarnas anslag för 2021 uppgår till 45,044 mn € och 44,670 mn € år 2022 (nedskärning om 1,5 %). För de gemensamma tjänsterna uppgår anslaget 2021 till 36,936 mn € (varav prestationstilläggets andel är 0,650 mn €). År 2022 är beloppet 39,513 mn € (prestationstilläggets andel 0,640 mn €). Merparten av prestationstillägget går till församlingarna (ca 62,6 % år 202, dvs ca 0,331 mn €). I helhetsanslaget för 2022 ingår också ett anslag om 0,878 mn €, för församlingsvalet.

Lokalanslaget

Församlingarna får för närvarande ett anslag som ska täcka kostnaderna för verksamhetslokalerna.

1)    för kyrkorummen, kapellen och övriga gudstjänstlokaler motsvarar hyresanslaget hyran för lokalerna

2)    för hyrande av andra lokaler finns ett helhetsanslag som fördelas på de svenska och finska församlingarna på samma sätt som löne- och verksamhetsanslagen. De fastställda fördelningsprinciperna som trädde i kraft 20211 innebär att de svenska församlingarna under kontraktsprostens ledning före utgången av maj delar på det totalbelopp som tillkommer dem. Fördelningen fastställs av kyrkorådet. De finska församlingarnas anslag fördelas i relation till löne- och verksamhetsanslaget

Den nuvarande modellen där ett belopp som motsvarar församlingarnas sammanräknade internhyra fördelas som lokalanslag mellan församlingarna är i många avseenden problematiskt. För det första kompenseras församlingarna till 100 % för den internhyra som påförs de sakrala lokalerna. Detta sporrar inte församlingarna till att avstå från vissa sakrala lokaler. I vissa församlingar är de sakrala utrymmenas relativa andel av samtliga lokaliteter påfallande stor. Detta innebär att följderna av att församlingen slopar vissa lokaler teoretiskt sett lir ringa. Modellens andra problem hänför sig till sättet att fördela lokalanslagen. Då de sakrala lokalernas andel avdragits från det totala lokalanslaget fördelas resten mellan samtliga församlingar enligt de allmänna fördelningsprinciperna. På så sätt får också de församlingar som helt saknar lokaler ett lokalanslag. Vidare är det viktigt att beakta att lokalanslaget gjort det svårt för församlingarna att prognostisera det ekonomiska utfallet. 

Utöver församlingarna får det gemensamma församlingsarbetet ett lokalanslag som ska täcka de interna hyrorna för församlingsverksamhetens lokaler. 

Som att bidra till tryggandet av verksamhetsförutsättningarna föreslås att samfälligheten frångår praxis med lokalanslag. Motsvarande belopp överförs till helhetsanslaget (=lön- och verksamhetsanslag) och fördelas enligt den gängse principen för anslagsfördelning. Överföringen sker tekniskt då den justerade budgetramen för 2022 fastställs varefter lokalanslagen inte längre specificeras i budgeten. Således måste man inte heller längre anpassa lokalanslaget till de interna hyrorna, binda anslaget till index osv. Genom att slopa lokalanslaget blir anslagens styreffekt större och överlag kan detta ses som ett steg i rätt riktning. 

Lokalanslagets andel beaktas då totalanslagen fördelas. Lokalanslaget inkluderas i församlingarnas nuvarande kalkylmässiga helhetsanslagsandel. Det gemensamma församlingsarbetets lokalanslag inräknas i det gemensamma församlingsarbetets andel av totalresursen.  

Att lokalanslaget slopas innebär en ekonomisk utmaning för de församlingar som har exceptionellt många sakrala utrymmen. Då lokalanslaget bakas in i lokalanslaget skapas en modell som är avsevärt bättre balanserad och rättvis än den nuvarande fördelningsmodellen. I bästa fall kan den nya modellen sporra församlingarna till att bättre utnyttja kyrkorna och de sakrala utrymmena. Samtidigt främjar modellen en minskning av antalet kyrkor, vilket i varje händelse är nödvändigt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Ett prövningsbaserat anslag

Ett av de första utvecklingsförslagen gällande anslagsfördelningen tar upp en modell där kyrkorådet på basis av ansökan kunde bevilja en församling eller någon enhet inom de gemensamma tjänsterna ett anslag för ett visst utvecklingsprojekt eller för att finansiera en oförutsedd utgiftspost. Anslag kunde också beviljas för församlingarnas och de gemensamma tjänsternas diakonala projekt. Modellen skulle ersätta de nuvarande utvecklings- och diakonianslagen i budgeten. I budgeten för 2022 har 1 mn € reserverats för utveckling och 635 000 € för diakoni.

I ledningens delaktighetskanal anger 58,4 % att ett prövningsbaserat anslag är viktigt eller mycket viktigt. På en skala 1-5 (1=totalt oväsentligt, 5 = mycket viktigt) är medeltalet 3,7.

Sakkunniggruppen som analyserar hur verksamhetsförutsättningarna kunde tryggas föreslår att det prövningsbaserade anslagets relativa andel av totalanslaget under planeperioden höjs så att eurobeloppet ökar måttligt. Detta bygger på tesen att det i förändringsprocesser är särskilt viktigt att satsa på forskning och utveckling. Sakkunniggruppen anser att vi under de kommande åren måste fokusera på att utveckla vår verksamhet. Kyrkan i Helsingfors behöver en klar vision och satsningar på nya verksamhetsformer så att vi blir synliga i helsingforsarnas vardag och kan betjäna dem på bästa möjliga vis. Detta kräver anslag. Anslagen kunde medvetet beviljas församlingarna och de gemensamma tjänsterna för att församlingarna ska kunna förverkliga de idéer som initieras i församlingarna.  

Med tanke på kyrkans framtid ansågs det mycket viktigt att Kyrkan i Helsingfors framgent satsar mer på internationellt arbete. Som ett alternativ föreslogs grundandet av en internationell församling i Helsingfors. Ett behovsprövat anslag kunde möjliggöra detta. Vidare kunde man vid behov främja skapandet av digitala plattformar där vi kan möta helsingforsarna. 

 

Den justerade ramen för 2022

Den justerade ramen för 2022, exklusive engångsposter och utnyttjande av kumulativa inbesparingar visar att församlingarnas andel av helhetsanslaget uppgår till 53,34%. De gemensamma tjänsterna tilldelas 44,7% och för behovsprövade anslag reserveras 1,96%. Det behovsprövade anslaget som består av diakonianslaget och utvecklingsanslaget, har tidigare år ingått i de gemensamma tjänsternas anslagsandel. Diakonianslaget används för att finansiera församlingarnas och de gemensamma tjänsternas diakoniprojekt. Utvecklingsanslag har för 2022 reserverats för implementeringen av Modigt tillsammans–processen. Av det behovsprövade anslaget beviljas församlingarna och de gemensamma tjänsterna f o m 2023 anslag för utvecklingsprojekt och oförutsedda utgifter. Av anslaget anvisas dessutom församlingarna och de gemensamma tjänsterna medel för diakonala projekt. 

 

Då församlingarna och de gemensamma tjänsternas lokalanslag justeras enligt den s k vandamodellen så att de 2022 motsvarar de interna hyrorna blir församlingarnas helhetsanslag 53,18 % av ramen medan de gemensamma tjänsternas andel blir 44,48 %. Det behovsprövade anslagets andel förblir oförändrad, dvs 1,96 %. 

 

 

Det ursprungliga förslaget till fördelning av helhetsanslaget

Enligt förslaget som sänts på remiss minskas helhetsanslaget 2023-2025 med 8 %. Senare gjordes en teknisk justering gällande ramen för 2022. Allokeringen skulle enligt detta göras så att minskningen 2023 är 6,84 % för församlingarnas del och 10,27 % för de gemensamma tjänsterna. I stället föreslogs en höjning av det prövningsbaserade anslaget till 12,37 % i relation till den justerade ramen för 2022. För församlingarna hade minskningen, mätt i euro, varit 3,026 mn € och 3,834 mn € för de gemensamma tjänsterna. Det prövningsbaserade anslaget skulle däremot öka med 0,203 mn €. För år 2024 och 2025 föreslogs inga nya nedskärningar. Följande nedskärning om 8 % skulle således göras år 2026.

 

Kommentarer och förslag som hänför sig till modigt tillsammans –utlåtandena

Fördelningen av totalresursen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna blev den centrala frågan under remissrundan I många utlåtanden förordades att de gemensamma tjänsternas andel av helhetsanslaget reduceras. I vissa utlåtanden föreslogs till och med att församlingarnas andel höjs till 65 % och de gemensamma tjänsternas andel sänks till 35 %. 

 

De behovsprövade anslagen jämfördes i vissa utlåtanden de tidigare ”spons-” och ”pottanslagen”. Några församlingar ansåg att de behovsprövade anslagen borde vara så små som möjligt medan andra ansåg att anslagen spelar en viktig roll.

 

Mest motstånd väckte kanske förslaget om en prosterivis finansieringspool. Åtta församlingar motsatte sig införande av poolfinansiering. Fyra församlingar förordade modellen.

 

På basis av de erhållna utlåtandena utarbetades tre nya alternativ för anslagsfördelningen. I alternativ 3 (se alternativkalkylen) skulle en del av medlen som avsetts för de gemensamma tjänsterna överföras till församlingarna. Det prövningsbaserade anslagets %-andel beräknades utgående från det ursprungliga förslaget på så sätt att anslagets eurobelopp sjönk något från nuvarande nivå. Anslaget som avsetts för prosterivis poolfinansiering anges i alternativkalkyl 3 tillsammans med de medel som anvisats för utvecklande av samarbetet mellan församlingarna.  

 

 

I relation till den ursprungliga kalkylen överförs 0,25 procentenheter av de gemensamma tjänsternas procentandel till församlingarna redan 2023. Ytterligare 0,50 procentenheter överförs 2024 respektive 2025. De gemensamma tjänsternas procentandel 2025 är således 1,25 procentenheter mindre än i det ursprungliga förslaget. Det behovsprövade anslaget sänks från 2,40 % till 2,10 % för hela perioden 2023-2025, motsvarande andel, 0,30 procentenheter överförs direkt till församlingarnas andel.  

 

Församlingarnas procentuella andel av anslaget ökar stegvis och uppgår 2025 till 55,30%. De gemensamma tjänsternas andel minskar däremot till 42,50 %. Församlingarna ska 2023 spara 5,89 %, men år 2024 ökar deras anslagsandel med 0,92 % och ytterligare 0,91 % år 2025 jämfört med föregående år. År 2023 ska de gemensamma tjänsterna spara 10,78 %. Inbesparingarna ökar ytterligare med 1,15 % år 2024 och med 1,16 % år 2025. Det prövningsbaserade anslaget skärs ned år 2023 med 1,67 %, varefter det är stabilt under 2024 och 2025. Under planeperioden 2023-2025 uppgår nedskärningen i församlingarna till 4,16 % dvs 1,839 mn €. De gemensamma tjänsternas andel minskas med 12,83 %, dvs 4,790 mn € och det behovsprövade anslaget med 1,67 %, dvs 0,027 mn €. 

 

Enligt alternativkalkyl 3 sker en stegvis nedtrappning av de gemensamma tjänsternas helhetsanslag. Detta kan otvivelaktigt ses som ett angenämare sätt att öka församlingarnas procentandel, vilket ju efterlystes i deras remissvar. På så sätt kan de gemensamma tjänsterna anpassa sina kostnader och systematiskt och kontrollerat köra ner vissa funktioner. För församlingarna gäller nedskärningsbehovet endast år 2023. Under planeperioden ökar församlingarnas anslag 2024 och 2025 jämfört med nivån 2023, vilket gör det möjligt att genomföra vissa funktioner som hittills skötts av de gemensamma tjänsterna. Dessutom finns det beredskap att utan ytterligare nedskärningar täcka de tilläggskostnader som förorsakas av löneförhöjningarna som väntas år 2024 och 2025. 

 

Enligt den ursprungliga planen torde fördelningen av totalresursen göras för hela planeperioden 2023-2025. Frågan om arbetsfördelningen mellan församlingarna och de gemensamma tjänsterna är ännu delvis öppen. Det är ändå i detta skede motiverat att besluta om andelarna endast för perioden 2023-2025. På så sätt kan vi åskådliggöra de beslut som i framtiden ska göras gällande arbetsfördelningen så att de kan beaktas då beslut fattas om helhetsanslaget för åren 2026-2030. Vid beslut om anslagsfördelningen för åren 2023-2025 är det också skäl för kyrkofullmäktige att förbehålla sig rätten att justera anslagsfördelningen för den händelse att uppgifterna enligt arbetsfördelningen i ett senare skede men före de beslut som träder i kraft 2026 kräver det.

Till frågan om en prosterivis poolfinansiering eller införande av ett utveck-lingsanslag som främjar samarbetet återkommer vi i januari 2022 då grunderna för beviljandet av anslag till församlingarna behandlas. 

 

 


Föregående ärende | Följande ärende Mötesärende i PDF-format